MaiM's Blog

No Secrets, No Lies

Månad: mars 2009 Sida 1 av 3

Uttjatad

Den absolut mest använda filmmusiklåten i andra sammanhang på senare år torde vara Clint Mansells suveräna Lux Aeterna. Utan konkurrens. Låten gjordes ursprungligen till Darren Aronofskys (Japp, han som gjort The Wrestler med Mickey Rourke) film Requiem for a Dream men har sedan kommit att nyttjas i allehanda sammanhang. Framförallt så figurerar den i flertalet trailers för olika filmer såsom; 300 och The Da Vinci Code. Den används vid sportevenemang och inför olika TV-program. Den har till och med använts i TV-spels sammanhang. Det är lätt att förstå varför då den har en suggestiv framtoning och på ett effektivt sätt bygger upp stämmningen i musiken genom att långsamt öka takten. Inför The Lord of the Rings: The Two Towers så gjordes en remix av låten som numera går under namnet Requiem for a Tower. Men hur bra låten än är så måste man ändå tillstå att det börjar bli tröttsamt att man alltid tar den lätta vägen och använder Lux Aeterna. Nog måste det väl ändå finnas någon annan låt man kan använda som är lika cool, eller? Dags att låta fantasin sprudla nu igen och sluta köra i gamla välfungerande hjulspår, tycker ni inte? Ni som inte kan få riktigt grepp om vilken låt jag menar kan lyssna på den här nedan:

Clint Mansell – Lux Aeterna (även känd som ”Requiem for a Dream”)

<!–
WriteFlash('’);
//–>

And the…

….winner is? Efter en hel del smaskande, gottande, övervägande och allmän vånda över vilken som är the one. The shit, liksom. Eller inte skit, mer vilken som är himmelskt ljuvlig. Jaja, ni vet vad jag menar. Jag har efter noga överläggande med mig själv, på ungefär samma sätt som han i Swedbankreklamen som löneförhandlar med sig själv, kommit fram till vilken av de två som jag tycker är godast. Ben & Jerry eller Häagen-Dazs. Rött eller vitt guld. Rubiner eller safirer. Alfa Romeo eller Yamaha. Ahhh……som ni förstår så har beslutet slitit på mig. Enormt. Men vinnaren är:

De amerikanska glassmakarna på Häagen-Dasz är verkligen genier ut i fingerspetsarna. De har verkligen fulländat sin Strawberry Cheescake som i ordets rätta bemärkelse smälter på tungan. En underbar njutning som i denna lilla tävling drog det längsta strået. Var bara någon ynka mikrometer som skilde de båda kombatanternas strån åt men det är en välförtjänt seger som H-D tar hem.

Det var svaret på det ytterst bagatellartade problem som målades upp i ett tidigare inlägg. Köp nu en bägare och njut….

Barnsligt…

…fjantigt, omoget och helt….helt underbart! Meesa likes Jack Black och tror att denna, precis som alla hans andra kreationer, kommer att bli hur underhållande som helst. Om du inte har en aning om vad jag yrar om så slå en kik nedan:

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Nu är det återigen jobbet som hägrar och som tur är sista natten för denna gången. Föregående natt släpade sig fram trots en timme kortare arbetstid. Måste vara vårkänslorna som kommit då jag inte gillar att jobba natt. Brukar ju vara lite av en favvo annars. Jaja, lämnar er med en fantastisk kreation av Jack som känns så där roligt upplyftande nu i vårtider…

Tenacious D – Classico

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Finsk sisu

Har den senaste tiden haft lite av en Renny Harlin – period i mitt liv. En Renny-vadå(?) frågar sig nu vän av ordningen. En Renny Harlin – period. Gamle gode Renny, egentligen inte så gammal då han endast uppnått den distinkta åldern av 50 bast, kan väl troligen klassas som den mest kände finske regissören ute i den stora vida världen. Visst, Aki Kaurismäki är väl en annan storhet inom finsk film, men då Harlin gjort klart flest Hollywoodrullar så får väl han räknas som störst, tycker ni inte? Hursomhaver så har jag plöjt igenom några av hans kreationer den senaste tiden och trots att han ofta blir utskälld av kritikerna så gillar jag hans stil. Vissa av filmerna hade jag sett förut men några har jag både medvetet och omedvetet undvikit fram tills nu. Nedan kommer en sammanfattning av filmerna ifråga som jag sett på sista tiden:

The Covenant

Betyg: @@

De fyra sönerna av Ipswich delar en 300 år gammal hemlighet: de är ättlingar till en häxkult från 1800-talet och besitter övernaturliga krafter. När den sedan länge förvisade femte sonen plötsligt dyker upp och hotar att döda deras nära och kära, inser de att de måste möta sin fiende och hindra honom att ta ifrån dem deras krafter och bryta pakten för alltid.

Cool idé som hade kunnat bli bättre. Inte en av Rennys starkaste med andra ord. Alldeles för mycket High School reunion känsla för min smak men som en söndagspopcornrulle så funkar den.

Cleaner

Betyg: @@@

En före detta polis som numera arbetar som städare av brottsplatser hjälper ovetandes till att dölja ett mord när han utför sitt senaste jobb. När han själv sedan blir huvudmisstänkt till mordet så ställs hans liv upp och ned.

En bra film som lyfts av Samuel L. Jacksons och Ed Harris grymma skådespeleri. Väl värd att se om ni inte redan gjort det. Visar vilket oförtjänt rykte Renny egentligen har.

Mindhunters

Betyg: @@(@)

Sju unga aspiranter från FBI:s psykologiska elitenhet, så kallade ”mindhunters”, har placerats på en öde ö för en sista och avgörande övning. De är emellertid inte förberedda på den vändning händelserna tar när en okänd fiende börjar ta livet av dem – en efter en.

Intressant film som präglas av Rennys stil och som faktiskt var bättre och mer oförutsägbar än vad jag först trodde. Fungerar bra som tidsfördriv.

The Long Kiss Goodnight

Betyg: @@@@@

Samantha, en lärarinna drabbad av minnesförlust med ett förflutet som yrkesmördare för CIA, står nu själv överst på organisationens dödslista. I ett desperat försök att hitta sin identitet innan det förflutna hinner upp och förgör henne, tar hon hjälp av Mitch – en ärrad f.d. snut.

Rennys absolut bästa film och enligt mig den absolut bästa actionfilmen genom tiderna. Fruktansvärt bra rakt igenom med en perfekt rollista och en suverän Gena Davis som den hårdaste av de hårda. Ett måste att se för alla actionfantaster.

Cutthroat Island

Betyg: @@@

När Morgan Adams ärver en tredjedel av en skattkarta från sin döende far så sätter hon genast segel för att finna och erövra de två andra delarna från sin onskefulle farbror och hitta skatten.

Otroligt utskälld vid premiären och gjorde en totalkrash rent ekonomiskt men så dålig tycker jag inte att Harlins piratfilm är. Den är kanske ingen Pirates of the Caribbean men den håller ett högt tempo, har mycket action och alla piratklyschor finns där. Vad mer kan man begära? En trevlig underhållning av det lättare slaget.

The Adventures of Ford Fairlane

Betyg: @@@@

Ford Fairlane, Los Angeles hetaste och coolaste rockdetektiv. När heavy metal-stjärnan Bobby Black avlider under en föreställning blir Fords jobb farligt. Kanske är han paranoid, men om du hade psykopatiska gangstrar och supersnabba bilar efter dig… så skulle du också vara paranoid.

En kultklassiker av sällan skådat slag som kraschade totalt när den hade premiär. Har såhär i efterhand skapat sig ett bättre rykte och även om den inte är den seriösaste av filmer så är det ett gott hantverk som är otroligt underhållande. Sett den fler gånger än jag kan minnas, vilket är ett gott betyg. Se den!

—————————-

Givetvis så har Renny gjort fler filmer som kan rekommenderas men dessa var de jag sett nu under min Renny Harlin – period. Inte fy skam och jag ser faktiskt lite fram emot hans nya film, 12 rounds, trots att den har en rollista som lämnar en del i övrigt att önska sig.

Nu är det jobb som gäller så jag lämnar er med dagens låt som får bli en gammal klassiker med våra svenska pudelrockare för att motverka all denna finska sisu som detta inlägg har fört fram.

Europe – Sign of the Times

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Versus

Stod idag i affären som en bäver mellan två träd, som min vän P brukar uttrycka det, och valde mellan två olika giganter inom samma genre. Detta kan med lätthet klassas som dagens i-landsproblem och är av en sådan bagatellartad karaktär att det nästan inte är värt att nämnas. Hursomhelst så var föremålet för dagens huvudbry något så simpelt som glass, japp, du läste rätt; Glass. Smaken är ju som baken, som man så vackert brukar uttrycka det, nämligen delad. Vissa saker gillar man och andra inte. Enkelt. Bara att undvika det med en mindre lockande smak. Eller? I detta fallet så stod valet faktiskt mellan två helt underbart goda alternativ. Eller alternativ och alternativ. Smakerna var i bägge fallen det himmelskt goda Strawberry & Cheesecake. En favorit alla dagar i veckan hos undertecknade. Men nu skulle valet göras mellan de två giganterna i kyldisken; Ben & Jerry mot Häagen-Dazs. Beslutsvåndan visste inga gränser så för att komma ur denna prekära situation så gjorde undertecknade det enda rätta i det läget; nämligen köpte bägge två. Så nu skall här testas, smaskas, gurglas (kanske inte?) och njutas för att en gång för alla avgöra vilken som är numbero ono, den godaste, den bästa av de bästa. Kort och gott vilken jag i all min ödmjukhet gillar mest av de båda. Svar utlovas i ett senare inlägg. Spännande, eller hur?


Vilken är din favorit?

Nyckfull

I en nyck av sällan skådat slag så fick jag för mig att lägga ut mina Bob Dylan biljetter på blocket för att kolla av intresset. Givetvis så lades de ut med ett rejält överpris för att tjäna en hacka på det hela. Telefonen började strax att ringa som besatt och den ena efter den andra ville köpa biljetterna. Tro annat det då det var riktigt bra biljetter med troligen de absolut bästa platserna i Kinnarps Arena. Sagt och gjort så krängde jag iväg dem igår för en rejäl vinst till en medelålders herre som skulle gå och titta med sin fru. Såhär i efterhand kan jag ångra det hela lite men det gäller att leva i nuet och inte titta tillbaka och känna ånger för saker som redan skett. Så ingen Dylan för undertecknad. Varför såldes de då? Tja, fick helt enkelt ett förslag på annat att göra som inte kunde motstås. Sånt är livet ibland, snabba kast och hastiga beslut. Meesa likes, som Jar-Jar Binks skulle sagt…

Nu är det mat och hockey som gäller och för att dämpa saknaden efter Bob så kör vi på en låt avv Ozzy. Logiskt, va? I min värld så är det klockrent…

Ozzy Osbourne – Civilize the Universe

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Earth Hour

Det är väl dags att jag lever upp till det yrke som jag valt i mitt liv och visar med handling istället för ord att jag verkligen är en energiingenjör. Med betoning på Energi. Det får vara slut med ”gör som jag lär och inte som jag lever” och istället börja fokusera på att sammanfoga de två så att det inte spelar någon roll för den som tittar in utifrån. Som jag gör är som jag lever, skall från och med nu bli min devis. Visst är det så att jag tjänar mitt uppehälla på dig som förbrukar energi i någon form men nu är det dags att jag börjar förespråka sparsamhet och effektivisering. Får vara slut med slöseriet. Basta. Även du kan bli delaktig i det hela och en god början är att delta i WWF:s initiativ för att rädda miljön genom att släcka ned strömmen under en timme den 28 mars. Klockan 20:30 till 21:30 är det som gäller. Kom ihåg det och visa nu att ni bryr er…

Arla har gjort sitt genom att lansera svarta mjölkförpackningar, cool I say. Ni vill väl inte vara sämre, eller hur?

På följande länk kan ni läsa mer om händelsen:

http://www.wwf.se/v/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-2009-startsida

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Inspiration

En lugn dag som mest förflutit i datorns och TV:ns tecken. Skönt med sådana dagar ibland med. Nu har jag förvisso kommit i fas med mitt pluggande då jag lämnat in en drös med inlämningsuppgifter samt påbörjat min uppsats, så allt känns bra på den fronten. Jobb imorgon igen och det känns skönt, lika bra att vara på jobbet när man ändå har beredskap. Är miljörevision av extern firma på agendan i veckan och som vanligt när det är miljörelaterat så blir det undertecknade som får representera vår avdelning. Men det är skoj så det funkar. Nu blir det mat och en film, vilken har jag inte riktigt bestämt mig för än men troligen så kör jag på Bedtime Stories med Adam Sandler. Känner för sådant lättsamt trams idag. Ibland så gör jag bara det, okej?

Blev lite inspirerad av min systeryster idag när jag läste hennes blogg och därför fick dagens middagstips bli lax. Givetvis så blir det med min egen lilla touch och inte på planka som Sis gjorde det. Receptet kommer nedan:

Björn H:son Larssons smaskiga festlax

Ingridienser
Färsk lax
Potatis
Rödlök
Citron
Broccoli
Créme fraiche
Rom
Majonäs
Räkor
Havssalt, citronpeppar & svartpeppar

Gör så här
1. Skala och koka potatisen.
2. Skär de tinade räkorna i småbitar och blanda ihop créme fraiche, majonäs, rom, lök och räkor till en god romsås. Salta och peppra efter smak.
3. Stek den färska laxen på låg värme i rikligt med smör i en gjutjärnsstekpanna. Salta och peppra. Med fördel kan citronpeppar användas.
4. Servera den nykokta potatisen och nystekta laxen med nykokt broccoli, romsåsen och citronklyftor.

Smaskens så det förslår!

Dagens måltidsdryck: Kallt kranvatten med ett par stänk citronkoncentrat.
Dagens middagsmusik: Stigers & the Forrest Rangers – John the Revelator, som avslutar säsong 1 av kungserien Sons of Anarchy och som förhoppningsvis återkommer med säsong 2 snart.

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Vet ni inte vem Björn H:son Larsson är än? Skärpning! Kanske avslöjar jag det en annan gång, eller så märker ni det hela när ni stöter på honom…

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén