MaiM's Blog

No Secrets, No Lies

Månad: juli 2009 Sida 1 av 2

Kärt barn..

..har många namn, brukar det ju så fint heta. Har haft otaliga smeknamn av alla de slag i mina dagar och faktum är att jag har väl trivts med de allra flesta. Kan i skrivandets stund inte komma på några som jag inte varit tillfreds med. De som verkar hänga kvar än idag är Hoppe och Hoppan, lite beroende vart man befinner sig rent geografiskt. Faktum är att vissa inte riktigt vet vem jag är om jag presenterar mig som Magnus, men säger jag Hoppan så nickar de flesta igenkännande. Nu verkar jag dock ha erhållit ett smeknamn som torde råda bot på detta. Är mitt 3-åriga kusinbarn J som börjat med en ny kombination. Vi har spenderat relativt mycket tid tillsammans på sistone och hans namn på undertecknade är kort och gott; HoppMagnus. Ett väl fungerande smeknamn som nu får lägga sig till listan med de andra. HoppMagnus? Japp, så blev det, så vart det, så är det…

Stubinen på ”kinapuffen” brinner än och det har varken sagt fjutt eller pang. Än. Några mil har det blivit idag även om det mest varit av den lugnare sorten. Återstår att se hur lång stubinen är, verkar vara väldigt varierande kvalitet så det är väl att hoppas på en med lång stubin…

Tipsade ju om en kommande rulle som troligtvis är så usel att den blir bra för ett tag sedan på denna blogg. Nu verkar release närma sig då man släppt en officiell trailer till filmen istället för som tidigare bara en teaser och en promo. Om ni inte minns vilken film jag pratar om så är det Dolph Lundgrens senaste projekt Command Performance. ”Doffe” både regisserar och spelar huvudrollen och vad mer kan man önska sig egentligen? Spana in den nya trailern nedan:

Command Performance – Official Trailer

<!–
WriteFlash('’);
//–>
Produktionsbolaget bakom filmen, NU IMAGE, kör verkligen hela linan ut och framstår alltmer som en favorit hos undertecknade. Förutom ovanstående pärla så producerar man även en annan film som jag tipsat om tidigare. Den filmen är helt klart kronjuvelen i samlingen och bara vid omnämnandet så får man svårt att hålla alla sina kroppsvätskor i styr. Filmen går under namnet The Expendables och med sin rollista bestående av Sylvester Stallone, Jason Statham, Jet Li, Dolph Lundgren, Eric Roberts, Randy Couture, Steve Austin och Mickey Rourke, samt ryktesvägen Arnold Schwarzenegger, så förstår ni att det inte är lätt att behärska sig. Utöver detta så har man en ny Red Sonja-film samt en ny Conan-film på gång, men de två tror jag vi tittar närmare på en annan gång. Filmen jag tänkte tipsa om nu är istället en kommande ninja-film, japp du läste rätt, som kort och gott är döpt till Ninja. Hurtillvida denna film framkallar extas eller tarmtömning får stå för betraktaren själv, men eftersom jag brukar älska filmer som inte bara får den överkryssade utan den bortskjutna getingen (jag vet, hittar på det betyget) så gillar jag ju vad jag ser. Beauty is in the eye of the beholder, eller? Spana in trailern nedan och njut alternativt plågas…

<!–
WriteFlash('’);
//–>
Vad är det som händer? Har jag transporterats tillbaka till min ungdom? En tid då man såg ohälsosamma mängder ninja-film, trimmade och körde moped. Var det så här Michael J. Fox kände sig i Back to the Future? Man undrar. Fyrhjuligar, trimmningssnack, skruvning, tokkörning och nu ninja-film. År 2009. Snacka om Blast from the Past. Får ringa Brendan Fraser och fråga hur man bär sig åt för att överleva detta då han om någon borde veta.. smiley

”Tjoflöjt, karla fan”…som pianostämmaren brukar säga. Vi som vet vem han är, vet. Ni andra får fortsätta irra omkring i okunskapens tjocka dimma…

Kinapuff

Ibland får man sådana där tokinfall och gör inköp som man långt ifrån planerat. Ibland är infallen av goda och ibland så är de väl dessvärre bara en belastning såväl på psyke som bankkonto. Vilket väl försvarar existensen av det där programmet på TV3 där de åker runt och hjälper folk med sin ekonomi. Nu är inte jag någon som ens är i närheten av att hamna i den situation som de som är med i programmet befinner sig i men jag är heller ingen som planerar mina inköp sådär överspeciellt i förväg. Som tur är är jag heller ingen som går omkring och grämer mig över förhastade inköp. Vart vill jag nu komma med detta? I ett infall av sällan skådat slag så gick jag och köpte mig en fyrhjuling i Måndags. En kinapuff, som de så populärt kallas. Min vän, och tillika kusins fästman, R hade beställt en och fick den levererad på Söndagen. Jag gjorde en snabb provkörning och det, tillsammans med att jag körde min andra kusins grabbs (puh!) fyrhjuling helgen innan, gjorde att jag köpte en jag med. Ångrar jag mig? Definitivt inte! Jag och R har hunnit avverkat ett 15-tal mil på två kvällar och det är hur kul som helst. Lite service gjordes idag då det skakat loss en del skruvar etc. men i övrigt funkar allt finimang. Nu är det 15 mil till som gäller på inkörningen, sedan en större service/genomgång med oljebyte i motor mm, för att därefter kunna modifiera lite för bättre prestanda. Är som att vara tillbaka på gamla moppetiden med effektkrökar, munstycken och bonntrimmningar. Lekstuga för vuxna (hmm, nåja?) karlar…pojkar… i sina bästa år. Underbart…

I övrigt så har det varit fullkomligt fulltecknat i agendan den senaste tiden med svensexa, bröllopsförberedelsehjälp, soptippsbesök, lerduvsskytte, 60-årskalas, stockholmsresa, fönsterbyte, kamrathäng, alldeles för mycket spritdrickande, grillkväll, snickning, TV-spelande med N och som tidigare nämnts 4-hjulingskörning. Har definitivt glömt att nämna en massa saker och dagarna verkar bara flyga iväg trots regn och rusk. Men bra är väl det. Nu skall vi bara klara av ett bröllop och en resa ned till Göteborg så har vi lyckats förbruka denna ledigheten också.

Skall som sagt ned till Götet till veckan. Börjar mitt nya jobb på Måndag och kommer att spendera de närmaste 2 veckorna i vår näst största stad. Förhoppningen är att förutom allt arbete som stundar hinna med en tripp till både Falkenberg och Jönköping medan jag befinner mig där nere. Förvisso kan det nog vara så att jag blir längre där nere än de två nu planerade veckorna, men det får framtiden visa. Man skall inte planera så mycket, inte min grej liksom…privat i alla fall…

Kinapuff?!

The Crow OST – It Can’t Rain All the Time
<!–
WriteFlash('’);
//–>Trots ett ihärdigt regnväder så har dagarna varit späckade och tiden har flugit iväg för undertecknade. Möjligvis är det ett positivt tänk, ovanstående låt samt dessa två, tidigare publicerade i denna blogg, låtar som gjort att allt ändå känts super; Gene Kelly & Burt Bacharach.

Knowing..

..me, knowing you. Aha. There is noth.. sjöng ju som alla känner till Abba på det glada 70-talet. Ja inte sillburkstillverkaren då, utan vår svenska supergrupp. Eller förresten, vad vet jag om sillbursktillverkaren sjöng det eller inte? Nåväl, det var varken sillburkstillverkaren, musikgruppen eller låten ifråga som jag hade tänkt att dryfta här och nu. Tänkte istället skriva lite om mina tankar kring Nicolas ”frisyrmannen” Cages, spana in topp-10 här, nya sommarrulle Knowing. Snygg övergång där, eller hur? Jag brukar i motsats till många kritiker tenderar att gilla Cages rollprestationer. Han har en slags naturlig charm och lättsamhet som faller mig i smaken. Sedan att filmen är regisserad av en av de allra mest spännande regissörerna idag, Alex Proyas, gjorde att jag hade relativt höga förväntningar. Vem Proyas är? Han är mannen bakom en av mina favoritfilmer; The Crow samt den nu kultförklarade Dark City som rekommenderas om den inte upplevts. Han satt även i regissörsstolen på Will Smith-rullen I, Robot som jag inte tyckte imponerade när jag såg den på Borås biograf strax efter dess premiär men som faktiskt vuxit efterhand som jag sett den fler gånger och nu är en riktigt bra Sci-Fi film. Motsvarade då Knowing förväntningarna? Nja, det gjorde den väl inte riktigt. Kändes lite för mycket M. Night Shyamalan över det hela och det är inget direkt bra enligt min Bibel. Är det någon filmskapare som är ruskigt överskattad så är det ”nattmannen”. The Sixth Sense var bra, Unbreakable var okej, men i övrigt så har hans filmer varit fullkomligt skräp. Skräp! Att nu Proyas verkar ha inspirerats, eller om det nu är manusförfattarna som gjort det, är med andra ord inget bra. Jag tänker inte avslöja något om filmens handling, då den väl egentligen får betyget godkännt och duger bra som tidsfördriv en regnig sommardag, men levde upp till mina förväntningar gjorde den inte. Tror heller knappast att det är en film som kommer att växa såsom Smith-rullen gjort. Bättre kan du Proyas, det har du visat tidigare…

I övrigt har jag väl hunnit igenom en rad andra filmer med av varierande kvalitet såsom Duplicity, 17 Again, Hangover, Driven to Kill (Seagal i fin form!), Shinjuku Incident, Fanboys, Land of the Lost m.fl m.fl. Har inte lyckats hitta det där guldkornet i sommar än. Kanske är det Bruno, kanske nya Potter eller möjligtvis Star Trek som jag faktiskt inte sett än. Men på något förutfattat vis så tror jag inte det. Däremot så ser filmhösten onekligen ut att bli helt underbar, eller vad sägs om följande line-up bara för att nämna några: Guy Ritchies tolkning av Sherlock Holmes, Quentin Tarantinos 2:a värdskrigsskildring Inglourious Basterds, totalt urflippade och superspännande District 9 (kan man annat än älska den på förhand?), Robbie Williams i Old Dogs och Worlds Greatest Dad, vampyractionfilmen Daybreakers, Matt Damon i The Informant, Couples Retreat med ”vårt svenska(?)” stjärnskott Malin Åkerman, 500 days of Summer med supersöta Zooey Deschanel, My Greek Wedding uppföljaren(?) I Hate Valentine’s Day, komedin The Goods: Live hard * Sell hard, knaszombieslaktarrullen Zombieland med favoriten Woody Harrelson, Bruce Willis Sci-Fi filmen Surrogates, samt sist men långt ifrån minst, den tidigare nämnda och på förhand helt underbara 9, som produceras av bl.a Tim Burton. Har med allra största säkerhet glömt något alster men nog verkar det som att vi får en finfin filmhöst, håller ni inte med?

Annars så har jag inte pysslat med så mycket de senaste dagarna. Planterat lite träd åt modern idag, varit med Puna upp till min morbror och kikat på lite ominstallation av elen som skall göras, fixat med TV:n, och alla gamla TV-spel, i källaren efter att den förpassats dit pga platt-tv uppe samt under gårdagen återigen slappat med min nya bästis Noah framför Wii:et. Är Mario Kart som hägrar för hela slanten och det skall helst gå att köra bilen/carten i vatten. Det är det optimala. Intressant även att se att det endast är Mario som gäller när man skall välja gubbe. Ingen annan av de 15-20 alternativen, eller hur många det nu är, är av intresse. Endast Mario. Punkt. Får en att börja inse hur stor the big N:s rörpularmaskot egentligen är. Han verkar vara den dominerande figuren i en snart fyraårings värld i alla fall, därom råder inga tvivel…

Nåja, nu tror jag att jag skall se om det inte slinker ned en kopp thé medan jag förhoppningsvis kan leta åt något intressant faktaprogram bland alla TV-kanaler, jo vi har samtliga från både Viasat och Canal Digital, på min mors TV. Var ju en riktig guldkornskväll igår då flertalet kanaler uppmärksammade 40-års jubileet av månlandningen med en rad intressanta dokumentärer/fakta program. Sådant gillar jag skarpt, annat det än COPS och allt vad sådana skitprogram heter…

Knowing – Theatrical Trailer
<!–
WriteFlash('’);
//–>
Abba – Knowing Me, Knowing You
<!–
WriteFlash('’);
//–>Var det Abba som skrev ”Sill i Dill”???? Humor på hög nivå, eller som min vän, och tillika Ebbas matte, M skulle säga; Humorfestival… 🙂

Bubblare – Top 5 Video Game Soundtrack

Givetvis så fanns det ju en massa spelmusik som inte riktigt klarade
sig in på topp-5-listan över den bästa TV-spelsmusiken genom tiderna.
Ta bara exempel på spel som Zelda, Kid Icarus, Sonic, Chrono Trigger & Chrono Cross
m.fl som alla har underbar musik. Dock saknade de det där lilla extra.
Det fanns dock ett spel som snubblade precis på målsnöret. Ett spel med
helt underbar musik faktiskt och ett som blivit lite signifikant med
spelmusik från 8-bits eran. Vilket det är? Läs nedan..

Bubblare – ”The Moon” (Duck Tales)

Har svårt att minnas hur många gånger jag spelat igenom spelet ifråga
men det är otaliga. Köpte spelet när det släpptes här i Sverige i
slutet av -80, början på -90 och avgudade det från ögonblicket som jag
stoppade in det i NES konsolen under familjens TV. Capcom hittade
precis den rätta Disney-charmen kombinerat med den suveräna
spelmekaniken man utvecklat i Mega Man-spelen,
som för övrigt även de har ett suveränt soundtrack som är värt att
kolla in. Har aldrig i någon egentlig mening sett TV-serien, inte vad
jag minns i alla fall, men det kan ju bero på att jag befann mig i en
ålder då det inte riktigt gick att rättfärdiga att titta på tecknade
serier på TV. Förvisso har jag väl alltid gillat tecknad film och har
väl sedan -92 varit förtjust i Disney’s Beauty & the Beast film men
ett sådant fan som min mor är av tecknat är jag inte. Fast nu håller
jag på att drifta iväg, får bli en blogg om tecknad film vid ett senare
tillfälle…

Capcom släppte även en uppföljare till spelet samt ett flertal andra
Disney titlar i samma anda och även om de är bra och har bra musik så
når de inte riktigt upp till Duck Tales. Den klart starkast lysande
stjärnan på Duck Tales spelmusik himlavalv är utan tvekan temat från
månbanan. Lyssna nedan och njut av en riktig klassiker och får ni
chansen att spela igenom spelet, vilket ni kan få om ni besöker
undertecknade, så ta då för allt smör i småland vara på den chansen…

”The Moon” from Duck Tales (NES)

<!–
WriteFlash('’);
//–>

———————-

#1 – Bloody Tears (Castlevania-series)
#2 – The Wastelands (The Last Ninja)
#3 – Halo Theme (Halo-series)
#4 – Black Rose (Eternal Darkness – Sanity’s Requiem)
#5 – Kraid’s Lair (Metroid-series)

Späckat,…

..så skulle min fd kollega Affe ha uttryckt det hela om han varit i mina skor den senaste veckan. Nu är ju det hans favorituttryck men faktum kvarstår att den senaste veckan har det varit relativt fulltecknat i kalendern. Har innehållit allt från flytt, extra resa till Skellefteå, takomläggning hos min farbror, studiebesök på min nya arbetsplats, intervju i radio (som förhoppningsvis ej kommer att publiceras), datorpillande med Cabante till grillkväll i goda vänners lag och TV-spelshäng med min polare Noah. Har varit så mycket att jag inte hunnit varit upp till stugan, där min morbror med familj för tillfället spenderar sin semester, med lite grejer som behöver skjutsas dit. Idag är den första dagen som är relativt lugn, men så är det ju söndag också, och det känns riktigt skönt.

Har mina funderingar på om jag skall åka upp till stugan med grejorna nu eller om jag skall stationera mig framför TV:n och lira lite ”The Conduit” till Wii. Grymt bra och stämmningsfullt det lilla som jag spelat det hittills. FPS-spel gör sig underbart med Wii:s kontroller, nästan lika bra som tangentbord och mus.

Tror jag sätter mig på altanen, lyssnar på nedanstående låt och läser dagens Aftonbladet först. Ger mig tid att fundera igenom vad som skall göras härnäst.

”Tjoflöjt, karla fan!”…som pianostämmaren brukar säga. Vi som vet vem han är, vet. Ni andra får leva i okunskap…

Ufo – Doctor, doctor
<!–
WriteFlash('’);
//–>

#3 – Top 5 Videogame Soundtrack

Har ju nästan glömt av denna lista en aning så nu är det väl hög tid att vi tar och slutför den, tycker ni inte?

#3 – Halo Theme (Halo-series)

Att säga att jag är ett die hard Halo fan är att sträcka på sanningen lite väl mycket. Faktum är att jag egentligen bara har spelat det första spelet i någon större utsträckning. Har själv aldrig ägt någon konsol från the big M, är ju mer en big N kille som ni kanske märkt, och då serien är X-box exklusivt (ja, jag vet att det finns till PC, men spelar nästan aldrig på datorn) så minskar det ju också möjligheterna radikalt. Spelade dock första spelet ett flertal gånger hemma hos vänner och bekanta när det begav sig och måste säga att det är ett helt okej spel även om genren kanske inte tilltalar mig sådär supermycket. Vad som dock faller undertecknade i smaken är musiken från spelserien som faktiskt stundtals är riktigt lysande. Huvudtemat är dock det som satt sig i huvudet och som jag till och från kan gå omkring och nynna på. Är det bara jag i min närmaste omgivning som går omkring och nynnar på TV-spelsmusik? Verkar i alla fall så, även om jag misstänker att Cabante kan göra det med. Skall fråga han vid tillfälle. Nåväl, här kommer lite olika versioner för er att njuta av…

Aviloud – Halo Theme

<!–
WriteFlash('’);
//–>Original Halo Theme (X-box)
<!–
WriteFlash('’);
//–>Halo Theme – Mjolnir Mix (from Halo 2, X-box)
<!–
WriteFlash('’);
//–>Halo Theme (from Halo 3, X-box 360)
<!–
WriteFlash('’);
//–>
———————-

#1 – Bloody Tears (Castlevania-series)
#2 – The Wastelands (The Last Ninja)
#3 – Halo Theme (Halo-series)
#4 – Black Rose (Eternal Darkness – Sanity’s Requiem)
#5 – Kraid’s Lair (Metroid-series)

Fin

Sista dagen på en underbar arbetsplats gjordes igår. Tråkigt samtidigt som det känns enormt spännande. Kommer verkligen att sakna den lilla men ytterst kompetenta grupp som jag ingått i sedan den första maj. Skekraft, tack för den här tiden och på återseende. Tror nog att jag kommer att korsa väg med sveriges största kommunala, och sveriges femte största, energibolag igen. Branchen är inte större och jag har redan knutit lite kontakter med deras vindkraftsdivision. De har ju fått för sig att bygga en större park än oss, men än så länge – eller snart i alla fall – så är jag chef över sveriges nu största landbaserade vindkraftpark. Bra, va? Sa ju att det känns spännande. Och kul. Enormt kul….

Nu är man väl som det så fint brukar heta ”mellan två jobb”. Eller är det semester jag har? Nja, rent teoretiskt så är jag faktiskt arbetslös i tre veckor. Avslutade ju igår min anställning hos Skekraft och tillträder inte min tjänst förräns 1 augusti hos NV. Så jag är faktiskt en fri fågel på den öppna arbetsmarknaden just nu. Bäst att passa på att njuta. Vet inte om jag skrivit det tidigare, tror det, men som min nya chef sa med ett skratt när jag berättade att jag tänkte ha 3 veckors ”semester” mellan tjänsterna:

”Det tycker jag du skall ha, Magnus. För när du väl börjar lär du inte bli ledig förräns du går i pension”.

Och vet ni vad? Det känns helt okej faktiskt..

I övrigt så har jag valt bil. Har skickat ned pappren för godkännande hos min nya VD och min nya ekonomichef, tydligen han och hon som bestämmer – Doh! Om det inte är VDn som bestämmer, vem är det då? Vad det blev för bil? Tror jag håller er på halster ett tag till. I alla fall tills jag fått ett positivt besked och kunnat beställa bilen ifråga. Trodde det stod en uppsjö med bilar och bara skräpade på någon plan men alla jag tittat på var det då leveranstid på. Men vad gör väl det, får ju njuta av Alfan ett tag till då bara…

Jag och modern har idag hunnit med att packa ihop i stort sett allt i lägenheten samt gjort bra mycket av städningen. Eller vi och vi är kanske att ta i när det kommer till städningen. Är nog mamma som skött den avdelningen. I alla fall så är det endast små detaljer som behöver fixas imorgon innan fadern dyker upp på måndag med flyttbilen. Så det känns stabilt.

Nu är det natta kudden som gäller och vi kör väl på en liten fin godnattsång så här omkring spöktimman. Är ingen skräckfilmsfan men har ändå sett min beskärda del från denna genre under min uppväxt. Låten nedan är hämtat från filmen A Nightmare on Elm Street 3 – Dream Warriors och även om filmen lämnar en del i övrigt att önska så är låten helt okej. Lyssnade ett tag rätt mycket på skivan ”Back for the Attack” vilket kan rekommenderas som helhet. Även Dokken rekommenderas då de verkar vara ett gammalt bortglömt men ack så fint hårdrocksband. Men nu hägrar sängen. Sweet dreams, my friends…om nu det och Elm Street går ihop…

Dokken – Dream Warriors
<!–
WriteFlash('’);
//–>Vill ni lyssna till en schysst unplugged version så hittar ni den på följande länk: http://www.youtube.com/watch?v=uUw-k6PrmR8

Humorfestival

Går trögt med min packning. Finns ju så mycket andra saker som är så mycket roligare att göra istället för att packa. Har ju förvisso hela helgen på mig att försöka få ihop allting då flyttlasset inte bär av förräns på Måndag. Dessutom så dyker min snälla mamma upp imorgon kväll så då kommer det ju att gå dubbelt så snabbt att packa ihop allting. Fast jag har ju förvisso packat en hel del. Jaja, det lär nog hinnas med…

Har på senare tid börja erhålla en massa olika reklam e-post från diverse företag såsom Rusta (vilket jag fortfarande tror att det är M i Jkpg som anmält mig till, trots hennes bedyrande om att det inte är så), Bubbleroom, Hertz, Swebike m.fl, m.fl. Dessutom har det börjat ringa allehanda löst folk (läs säljare) till min mobil och skall prångla på mig saker. Igår t.ex. så ringde det en helt bedårande stockholmska (NOT!) och skulle sälja på mig en sådan där bricka man hänger på nyckelknippan så folk kan lägga dem på brevlådan om de skulle hitta dem när man tappat bort dem. Hon påstod att jag anmält intresse för en på Internet. ”Nej, det har jag inte”, svarade jag då vänligt varvid människan uttrycker superspydigt: ”Ja, men det kan ju vara ganska länge sedan så det är ju inte säkert man minns det”. Eftersom jag inte är diagnostiserad med alzheimers så sa jag att det har jag inte alls gjort utan att jag vet med bestämdhet att jag inte anmält något intresse för det. Det hade jag visst det. ”Men jag har en sådan bricka från min arbetsgivare, så varför skulle jag vara intresserad av det?”, frågar jag då. Varvid hon i stort slänger på luren i örat på mig. Hmm, betydelsen av trevlig fanns nog inte riktigt med i hennes uppfostran. Nu är det nog inte den här stackars människans fel utan mest troligt är det ju någon som sitter och anmäler undertecknad till allehanda saker. Gjorde det själv under studietiden i Umeå då vi ville jävlas med någon klasskamrat, så mest troligt är det väl att anse som betalt för gammal ost detta men nu börjar det faktiskt räcka. SÅ roligt är det inte. Humorfestival, som min vän ”Chewie” skulle säga. Humorfestival…

Nu tror jag det får smaka med en kopp thé, lite glass och de två sista avsnitten av US-versionen av ”Life on Mars”. Faktiskt en riktigt bra remake, men en mer djuplodad jämförelse med orginalet kommer i ett senare inlägg. Avslutar inlägget med en gammal goding, var ju länge sedan vi hade klassisk hårdrock, som jag en gång i tiden headbangat till längs fram vid scenen. Blackie, sin vana trogen, red på sitt motorcykelmickstativmedkylarprydnad och såg allmänt dassig ut. Men låten är helt okej…

W.A.S.P. – I Wanna Be Somebody

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Undrar du över hur gruppens namn uttalas? Fråga Siwert Öholm, han har järnkoll i detta klippet: http://www.youtube.com/watch?v=SzHS0QP7bro

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén