Är ett tag sedan jag skrev något i denna bloggen nu och det är väl kanske dags att göra en liten uppdatering på läget i min värld. Har varit en rätt så späckad, som min fd kollega Affe brukar uttrycka det, tid sedan vi hördes av senast. Både privat och yrkesmässigt. Och faktum är att det inte verkar bli speciellt lugnare framöver heller. Men det är bara kul. Eller kul och kul, vissa saker som hänt har faktiskt varit rätt så tråkiga. Lärorika, men som sagt tråkiga.

Så vart börjar vi?

Well, börjar väl med det solklara först. Har sålt min skoter. Japp, har sålt den jag köpte den här tiden ifjol. Var egentligen aldrig en sådan jag ville ha utan den köptes mest för att den var fin, var rätt kurs på den och för det lilla som jag skulle hinna köra så var den helt OK. Så jag la ut den på allas vår kära ”blocket” och sålde den till en kille i Vilhelmina. Lyckades till och med få mer för den än jag gav ifjol. Bra va? Inget snack om att killen fick en enormt fin och bra skoter och visst var det med en liten tår i ögat man skiljdes från den ändå.

Har du köpt en ny nu då?

Okej, här tror jag allt att det passar med en liten historia om mobbing, om än en liten oskyldig sådan. Helgen efter att jag sålt skotern så skulle vi ned på Björnholmen och grilla och umgås några stycken så jag fick då plocka fram min gamla klenod – min Yamaha GP246 från 1975. Jag pluttrade, det går som liksom inte att göra så mycket mer med den, ned till Björnholmen och mötte där upp mina kusiner med barn och en del andra vänner. Väl framme så kommer mina två busfrön till kusinbarn direkt fram till mig och börjar reta mig för att jag kör en ”gammskoter”. Det ingen av dem tycktes dra några paralleller till var att skotern var förvånansvärt lik den tomten hade använt på julafton då renarna fått svininfluensan. Men de fortsatte att småretas fram tills vi åkte hem. Så jag blev ju tvungen att köpa mig en ny skoter. För det var väl enda anledningen, eller? 🙂

Nä, faktum är ju att nu köpte jag ju den skoter som jag ville köpa ifjol redan. Men herrens vägar är ju outgrundliga och denna gången så gick vägen via en RX1 till en Nytro. Men en ny skoter har det blivit, fin är den och nöjd är jag. Nu gäller det bara att invänta vårvintern och alla sköna dagar i solen…

Allt som hänt i övrigt; Chewie och Ebbas besök, skoterturer i -25 till -30 grader, dans i Dorotea för första gången på 10 till 12 år, transformatorhaveri på jobbet och det som alla tycks mest nyfikna på i dagsläget – vem jag spenderar min fritid med, det får vi ta en annan gång. Just nu är jag hundvakt och nu skall jag och Bildt ta oss en liten förmiddagspromenad i kylan.

”Tjoflöjt, karla fan”, som pianostämmaren brukar säga. Vi som vet vem han är vet. Ni andra får leva i okunskap…