MaiM's Blog

No Secrets, No Lies

Månad: augusti 2019

Jakten på sinnet #2

I fredags så släpptes den andra säsongen av Mindhunter och precis som förra gången så sträcktittade jag mig igenom de 9 avsnitten. Även nu så har David Fincher regisserat en del av avsnitten och denna gång fortsätter intervjuandet och profileringen av seriemördare med Charles Manson som höjdpunkt. Men utöver det så fokuserar serien på barnamorden i Atlanta där minst 28 svarta barn blev mördade över en 3-årsperiod. Måste säga att jag även fortsättningsvis gillar Mindhunter helskarpt. Riktigt, riktigt mycket till och med. Kan knappt bärga mig till den tredje säsongen dyker upp. Har du inte sett den ännu? Fy skäms! Se ögonblickligen till att avnjuta denna lilla pärla till serie,

Guy

För ett tag sedan så skrev jag om dokumentären Closer to the Edge, som jag hoppas du sett vid det här laget, och tänkte knyta an till det inlägget med ett närbesläktat tips. Ifall ni gillade huvudkaraktären, Guy Martin, från dokumentären så råder jag er att uppsöka hans Youtube-kanal (som ni hittar här) och tar del av hans upptåg och hyss. Precis som i Edge så är han snudd på omöjlig att förstå på grund av sin dialekt men även om minst en tredjedel av det han säger är obegripligt så är han en sån skön karaktär så man har överseende med det och finner det intressant ändå. Hur skön som helst…

Gudar

Tipsade ju för ett par inlägg sedan om Good Omens av Neil Gaiman och Terry Pratchett, vilket jag verkligen tycker ni skall se om ni inte gjort det än, och tänkte fortsätta lite i samma bana, i alla fall när det gäller författare, och tipsa om en annan serie baserad på verk av Neil Gaiman. Kommer faktiskt inte ihåg ifall jag skrev om serien när den första säsongen sändes för ett par år sedan men oavsett så tänkte jag att det nu är läge då andra säsongen finns i sin helhet på Amazon Prime. Serien jag babblar om är ingen mindre än American Gods som baseras på Gaimans bok med samma namn. Här får vi följa huvudfiguren Shadow Moon, en före detta fånge som precis släppts från fängelset, i en slags nutida fantasyvärld som blandar olika mytologier och där huvudtemat är en konflikt mellan gamla och nya gudar. Serien skiljer sig emot Good Omens i att den inte är så där knasigt knepig på ett roligt sätt utan att den är mer allvarlig i sin ton. Knasig och knepig, javisst, men inte så där Douglas Adams/Terry Pratchett underfundig och rolig som Good Omens. Nä, serien är definitivt mer drama än komedi samtidigt som den är extremt visuell och med ett fantastiskt skådespeleri, främst av Ian McShane som Mr. Wednesday. Som sagt, två säsonger är ute och en tredje är på väg så gör dig själv en tjänst och avnjut denna lilla pärla till TV-serie. Fantastiskt bra!

Projekt V – del 16; End of the line

Så fick vi då Ä N T L I G E N idag veta resultatet från den sista tentan i MBA-utbildningen, vilket var på tiden då omtentan är om en vecka, dvs nästa måndag. Men det gjorde inte så mycket då jag fick veta att jag klarade mig denna gången med. Awesome! Eller hur ungdomen nu säger idag. Känns oerhört skönt att 2 års slit nu är över och även om det varit kul så har det nog tagit ut ett högre pris än jag först trodde då jag faktiskt känner mig lite mentalt trött. Eller mentalt tröttare, kanske är bättre uttryckt. Hur som helst är jag oerhört glad och faktiskt en liten aningen stolt över mig själv som genomfört utbildningen i ett sträck och lyckats klara alla kurser på första försöket. Det var på håret med en kurs, och är fortfarande faktiskt en aning irriterad över hur oschysst upplagd den var, men den gick ju vägen med den med. Nu skall jag lugna ned mig lite, passa på att njuta och glädjas över bedriften och samla lite krafter inför framtiden. Vad den framtiden har i sitt sköte lär jag nog få anledning att återkomma till här i bloggen, var så säkra, men för nu så försöker jag leva i nuet. Insupa den verklighet som faktiskt är, dvs att jag genomfört en MBA utbildning parallellt med att jag jobbat fulltid! Inte illa pinkat av en trähäst! En rejäl ryggdunk på mig själv och lite firande får det allt bli även om det officiella inte blir förrän i januari nästa år. Men till dess så är jag väl värd åtminstone en whiskey så här på måndagskvällen? Så får det bli och med det så knyter vi säck och avslutar detta projekt med ett; Starkt jobbat!

Projekt I – ??? (Tidigare Projekt #10 & A)
Projekt II – Winter’s Heart (Tidigare Projekt #4 – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5) AVSLUTAD!
Projekt III – Fit For the Future (Tidigare Projekt #11 ”No Pain, No Gain” & H – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5)
Projekt IV – Easy Livin’ (Tidigare Projekt #14 ”A Room With a View” – del 1, del 2 & D – del 3)
Projekt V – A Leap of Faith (Tidigare Projekt #18 & G – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11, del 12, del 13, del 14, del 15, del 16) AVSLUTAD!
Projekt VI – Retro (Tidigare Projekt #16 & F – del 1, del 2, del 3, del 4)
Projekt VII – Pickup (del 1)

10 år!!!!

Time flies, brukar det ju heta och faktum är att det känns precis så. Helt obegripligt, åtminstone för undertecknad, så har det nu gått 10(!) år sedan jag gjorde valet att lämna Skellefteå Kraft efter endast lite mer än 2 månader som anställd för att börja på Nordisk Vindkraft. Minns det som igår, eller kanske inte riktigt, men känns helt verklighetsfrämmande på ett sätt att det redan förflutit 10 år. På andra sätt så känns det väl att det är så lång tid. Den nakna sanningen är faktiskt att jag är den som varit näst längst på NV numera och endast en av mina kollegor på Östersundskontoret som lystrar till samma förnamn som mig har varit längre. Näst äldst alltså. Wicked! Det här är det absolut längsta jag varit på en arbetsplats, någonsin, men i sig så ser jag inte det som något negativt. Nä, det tyder ju på att jag trivts, och för den delen trivs, även om det varit sina upp och nedgångar genom åren. Men överlag så har det varit utmanande, spännande, skoj
och lärorikt. Missförstå mig rätt här, det har varit mycket arbete, jobbiga
situationer och tråkiga händelseutvecklingar men samtidigt så har det varit
tillfredsställande och jag har onekligen vuxit både som person, kollega och
människa. Är oerhört tacksam för alla dessa år och gläds åt alla kollegor såväl i Sverige som i de andra regionerna som jag haft ynnesten att få jobba med. Samtliga oerhört skärpta, kunniga, hjälpsamma och drivande. NV, eller RES som vi heter även här i Sverige från och med 1 juli i år, är ett fantastiskt företag att arbeta för och tror inte det funnits en dag under dessa 10 år som jag inte velat gå till jobbet. Så roligt och utvecklande har det varit. Ser med tillförsikt fram emot fortsättningen men gläds just här och nu för dessa 10 år.

En liten klapp på den egna axeln är det allt värt, tycker ni inte? Avslutar detta inlägg med en beskrivning om hur det är att jobba på RES från några av mina kollegor och jag kan inte hålla med mer. Mina 3 ord är; Inspiring, Collaborative and Professional:

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén