MaiM's Blog

No Secrets, No Lies

Månad: januari 2020 Sida 1 av 3

Warrior

På 70-talet så hade Bruce Lee planer på att göra en serie som utspelade sig i San Franciscos Chinatown på 1800-talet med sig själv som en immigrerande kinesisk man. Han blev lurad på konfekten, enligt alla historier, av Warner Bros. som snodde konceptet och gjorde Kung Fu med David Carradine i huvudrollen istället. Men nu så har tiden kommit och tillsammans med Lee:s dotterdotter så har nu serien Warrior gjorts utifrån hans anteckningar. Har nu sett serien och måste säga att jag är positivt överraskad. Riktigt snygg produktionsdesign, bra actionscener och en lagom intressant handling gör serien till riktigt underhållande. Andra säsongen är under produktion men ni hittar de 10 avsnitten som utgör första säsongen på HBO Nordic. Rekommenderar att ni kollar in dem. Riktigt bra serie som jag verkligen gillar. Visst, huvudrollsinnehavaren är ingen Bruce Lee men han gör inte bort sig i mina ögon och slåss det kan han. Åtminstone verkar det så i serien…

Kaninår

Så är det den här tiden på året igen med galor och prisutdelningar i allehanda kategorier och företeelser. Den 9 februari går årets Oscarsgala av stapeln och härom veckan så presenterades vilka filmer som blivit nominerade till att vinna den åtråvärda statyetten. Precis som tidigare år så har undertecknad för avsikt att kika igenom alla de filmer som nominerats i kategorin Bästa Film, vilka i år är 9 till antalet, och betygsätta dem utefter mina preferenser. Hur till vida jag sedan tycker som Oscarsjuryn återstår att se men allt som oftast så brukar jag tycka att någon annan film än den som vinner borde ha vunnit. Hur det blir i år lär vi få veta den 9 februari…

Jojo Rabbit
Taiki Waititi verkar vara het för tillfället och karln dyker upp lite här och var både som regissör, manusförfattare och skådespelare. Jag gillade hans Hunt for the Wilderpeople väldigt mycket och när han nu skulle göra parodi på Andra Världskriget så såg jag fram emot det hela. En skådespelarensemble med Scarlett Johansson, Sam Rockwell och Waititi själv, för att nämna några, talade för att det kunde bli ett litet mästerverk. Men så blev inte riktigt fallet. Faktiskt inte ens nära. Visst, en småkul, knasig och underhållande liten bagatell till film är det, men att ge den mer än knappt godkänt i betyg vore att ta i lite väl mycket. Filmen är ett habilt hantverk, den höll mitt intresse för stunden och jag kan rekommendera den till var och en som vill ha lite verklighetsundanflykt för en stund. En godkänd film som underhöll för stunden men som inte lämnar några bestående intryck är jag rädd.

Betyg: 3 av 5

1917
Filmer om Första Världskriget hör definitivt inte till vanligheterna men när ingen mindre än Sam Mendes, med bland annat American Beauty, Road to Perdition, Skyfall och Spectre på meritlistan, tar sig ann historien så förväntar man sig en film utöver det vanliga. Vilket det också är. En film utöver det vanliga. Visst, det kanske inte är något mästerverk, men att filmen är fotad på ett sätt som ger en känslan av att allt är gjort i en enda tagning gör det hela speciellt bara därigenom. Jag gillade filmen helskarpt med dess coola foto, dess spännande men ack så enkla grundpremiss, det suveräna skådespeleriet rakt över hela rollbesättningen, den verklighetstrogna produktionsdesignen och det oväntade i berättandet. Om filmer som utspelar sig under Första Världskriget blir så här bra så ser jag verkligen fram emot fler av samma typ.

Betyg: 4 av 5

Image result for jojo rabbit poster
Related image

1. Ford v Ferrari – Betyg 4
2. 1917 – Betyg 4
3. Once Upon a Time in Hollywood – Betyg 3
4. The Irishman – Betyg 3
5. Marriage Story – Betyg 3
6. Jojo Rabbit – Betyg 3
Joker – Betyg ?
Little Women – Betyg ?
Parasite – Betyg ?

Konsert #1 av 4: Tate

I torsdagskväll så befann sig undertecknad, tillsammans med bästa T, i Norges tredje största stad för att uppleva Empire 30th Anniversary Tour av och med den fantastiske Geoff Tate. Förutom att fira 30-årsjubileumet av Empire-skivan så passade Tate även på att smälla av mestadels hela Rage for Order-skivan också. Vilket inte kan beskrivas på annat sätt än helt fantastiskt. Tate var på ett strålande och underhållande humör, sången var som vanligt helt makalös och även om övriga bandet kanske körde lite väl många klichéer i sitt framträdande så var det en helt fantastisk konsert. Är verkligen glad att jag tog mig tid och åkte till Trondheim. Konserten var uppdelad i två akter där den första var dedikerad Rage for Order där inledande Walk in the Shadows och framförallt avslutande I Will Remember var helt suveräna. Den andra akten tillägnades, föga förvånande, Empire och där stod både inledande Best I Can och Silent Lucidity ut. På det stora hela så var väl den andra akten den bättre av de två men det beror nog mest på att egentligen så är nog den skivan den starkare rent låtmässigt av de två. Kvällens höjdpunkt kom i det enda extranumret som bestod av Eyes of a Stranger, men så är det ju min absoluta favorit också. Om vi bortser från den, vilket ju också faktiskt är från Operation: Mindcrime-skivan, så var det titelspåret från Empire-skivan som jag tyckte var bäst, ifall vi nu graderar grader i helvetet. Live versionen av Empire-låten var verkligen något extra och lät betydligt hårdare, och bättre(!), än den gör på skivan. På det stora hela en magisk kväll med en riktigt fantastisk Geoff Tate som jag verkligen kommer att minnas. Magiskt, var ordet!

Tate drar nu efter kvällens spelning i Stavanger till Australien för ett antal spelningar, men kommer sedan tillbaka till Norden för några spelningar i Finland innan han kommer till Sverige igen. För er som undrar så gjorde han några spelningar här innan han åkte till Norge. Hur som helst, för er som har möjlighet så rekommenderas starkt att ni tar er till Umeå den 12 feb, Jönköping den 14 feb och/eller Sala den 15 feb. Ni kommer inte ångra er! Faktum är att jag själv funderar starkt på att se spelningen igen i Umeå eller Jönköping. Eller både och!

Det var en gång… äktenskap

Så är det den här tiden på året igen med galor och prisutdelningar i allehanda kategorier och företeelser. Den 9 februari går årets Oscarsgala av stapeln och härom veckan så presenterades vilka filmer som blivit nominerade till att vinna den åtråvärda statyetten. Precis som tidigare år så har undertecknad för avsikt att kika igenom alla de filmer som nominerats i kategorin Bästa Film, vilka i år är 9 till antalet, och betygsätta dem utefter mina preferenser. Hur till vida jag sedan tycker som Oscarsjuryn återstår att se men allt som oftast så brukar jag tycka att någon annan film än den som vinner borde ha vunnit. Hur det överensstämmer i år lär visa sig i februari…

Once Upon a Time in… Hollywood
Tarantinos senaste och tillika, enligt honom själv, näst sista långfilm med honom själv som regissör är en lång historia som handlar om….ja, vad handlar den om egentligen? Inte mycket skulle jag vilja säga. Historien utspelar sig i Hollywood under slutet på 60-talet där vi får följa en skådespelare och hans stuntman, båda fantastiskt spelade av Leonardo DiCaprio och Brad Pitt, i deras vardag. Många fantastiska karaktärer, några verkliga som Bruce Lee och Steve McQueen, och några påhittade. En av karaktärerna är Sharon Tate, spelad av Margot Robbie, som bor granne med Leos karaktär och som utgör en slags ramhistoria. Vän av ordningen vet ju att hon var tillsammans med Roman Polanski och mördades av Charles Mansons följeslagare. Hur som helst så är det en lättsam och helt OK film, varken mer eller mindre, trots att den egentligen inte handlar om något speciellt alls. Den är precis så där Tarantino-aktig som man kommit att förvänta sig av hans filmer och ifall du brukar gilla hans alster så blir du nog inte besviken.

Betyg: 3 av 5

Marriage Story
Att säga att jag är något större fan av Noah Baumbachs filmer vore detsamma som att rent ut sagt ljuga. Speciellt då jag bara sett The Meyerowitz Stories tidigare. Visst, har varit tänkt att se hans hyllade The Squid and the Whale, men det har liksom aldrig blivit av. Hur som helst så har han ju nått lite av statusen hos en demonregissör numera och många hyllar honom till höger och vänster. Vilket väl jag kanske inte riktigt gör. Än i alla fall. Den här Netflix-producerade filmen, med en fantastisk Scarlett Johansson och en underbar Adam Driver i huvudrollerna, blir väldigt snabbt väldigt tung och allvarlig. Alla som på ett eller annat vis varit med om en separation, oavsett ifall barn är involverade eller inte, kan nog känna igen sig och även om den blir lite väl amerikansk, med sina juridiska svängar, emellanåt så är det en väl sammansatt stilstudie i vad som händer när ett förhållande når vägs ände. Den lyfter i slutet, blir mer positiv och till och med finstämd, vilket räddar det hela en aning, och det gör det till en bra film i slutändan. Bättre än godkänd, men inte mycket mer.

Betyg: 3 av 5

Image result for once up a time in hollywood poster
Image result for marriage story poster banner

1. Ford v Ferrari – Betyg 4
2. Once Upon a Time in Hollywood – Betyg 3
3. The Irishman – Betyg 3
4. Marriage Story – Betyg 3
Jojo Rabbit – Betyg ?
Joker – Betyg ?
Little Women – Betyg ?
1917 – Betyg ?
Parasite – Betyg ?

Who am I? – #7 16Personalities, del 2

Titeln, eller benämningen, som jag använder till dessa inlägg är precis så som du gissat (eller hur?) taget från den eminenta Jackie Chan filmen med samma namn. Anledningen till att jag valt att skapa en serie blogginlägg som belyser detta är för att försöka få ned på pränt vem jag är som person. Det här är inte någon existentiell personlighetskris utan mer ett ärligt försök att bena ut vad jag tycker i olika frågor, vad jag står för, mina värderingar och vad jag har för drivkrafter. Är de desamma som det jag visar utåt eller visar jag omedvetet upp en mask? Att känna sig själv och komma till insikt med vem man är och hur man agerar i olika situationer är fundamentalt för att lyckas med olika förehavanden och projekt. Därav dessa blogginlägg.

I förra inlägget i denna bloggserie konstaterade vi att jag är en Diplomat och en Protagonist och att jag är en ENFJ-A, dvs Extrovert, Intuitiv, Principfokuserad, Planerande och Självsäker person. Men vad betyder då det?

Protagonister är födda ledare, fulla av passion och karisma och denna personlighetstyp utgör runt 2% av befolkningen. Protagonister har en naturlig självtillit som gör dem inflytelserika och de är stolta och glada över att kunna leda andra i ett samarbete för allas bästa. De utstrålar tillförlitlighet, omsorg och osjälviskhet samt är inte rädda för att göra sin stämma hörd när det så krävs. Att kommunicera är naturligt för dem och de når ut med fakta och logik eller ren känslomässig vädjan. Protagonisten har lätt att identifiera andras drivkrafter och händelser som inte har något synbart samband. De har ett äkta intresse för andra och kan därför bli allt för involverad i den andres problem samt ha för stor tillit till dem. Lyckligtvis så blir tilliten ofta en självuppfyllande profetia då Protagonistens osjälviskhet och tillförlitlighet inspirerar dessa andra personer att utveckla sig själva. Risken är dock att Protagonisten överdriver sin optimism vilket gör att andra drivs längre än de är redo eller villiga att gå.

Protagonister är genuina, omtänksamma människor som står för vad de säger och håller vad de lovar. ingenting gör dem lyckligare än att få gå i bräschen och ena och motivera sitt lag med smittande entusiasm.

Protagonisten har en enorm kapacitet att reflektera och analysera sina egna känslor vilket gör att det, i kombination med intresset för andra, gör att det finns risk att de börjar se andra människors problem hos sig själva. Vidare är de inte rädd för att ta smällar medan de står upp för de människor och idéer som de tror på och deras personlighetstyp vill visa vägen till en ljusare framtid. Deras styrkor är att de är toleranta så tillvida att de erkänner att de inte har alla svar och lyssnar till avvikande åsikter bara det är konstruktivt. De är pålitliga och det värsta de vet är att göra någon besviken. De är väldigt karismatiska, har charm i överflöd och vet instinktivt hur man kommunicerar med känsla, passion, återhållsamhet och grund beroende på situation. Protagonisten är osjälvisk och hamnar ofta i ledarskapsroller på begäran av andra utifrån deras starka personlighet och positiva synsätt. Deras svagheter är att de är överidealistiska och kan därför ses som naiva och de kan motarbetas oavsett hur goda deras intentioner är. Deras osjälviskhet kan göra att de försöker behaga för många och därigenom inte hjälper någon. De är för känsliga och har en tendens att ta åt sig av kritik lite väl mycket och oroa sig över problem som inte är deras och som de inte kan fixa. Protagonisten har en varierande självkänsla som beror på hur tillvida de lyckas leva upp till sina ideal samtidigt som de alltid undrar över vad de kan göra bättre. De kan även kämpa med att ta tuffa beslut och kan bli paralyserad då de föreställer sig konsekvenserna av dessa beslut.

I nästa inlägg så tittar vi vidare på Protagonisten och hur de är gällande relationer, vänskap och som förälder.

Tidigare inlägg:
#1 DISC
#2 Personality & Psychology
#3 Chinese Zodiak
#4 Self Awarness
#5 Chiromancy
#6 16Personalities, del 1
#7 16Personalities, del 2

Projekt 2) – del 7; Restart

Jag ådrog mig en enveten förkylning, eller kanske influensa, under julledigheten och den har inte riktigt velat släppa taget om min kropp trots att jag varit relativt passiv och försökt kurera mig. Men nu känner jag mig betydligt bättre, om det beror på helgens isvaksbadande tillsammans med vedeldad bastu eller om det beror på det faktum att jag låtit sjukdomen få spela ut sitt register, vet jag inte. Det jag vet är att jag idag kände mig så pass kry att jag kunde återuppta min träning. Istället för att fortsätta därifrån jag var så kände jag att det är lika bra att göra en rejäl nystart. Börja om från början. Vilket jag gjorde idag. Så, första löppasset gjort på detta sexveckorsschema och det känns inspirerande att fortsätta. Brons och Silver är ju bärgade sedan tidigare så nu kör vi för Guldet. Precis som varit tanken innan så kommer löpning vara huvudtemat men jag kommer varva träningen med styrketräning emellanåt. Har också idag återupptagit min kostregistrering så jag håller koll på att jag får i mig tillräckligt med näring för att orka med träningen – skall inte vara någon svältkost här inte! Skönt att vara igång igen, så nu kör vi!

Projekt 1) – ??? (Tidigare Projekt #10, A & I)
Projekt 2) – Fit For the Future (Tidigare Projekt #11 ”No Pain, No Gain”, H & III – del 1del 2del 3del 4del 5del 6, del 7)
Projekt 3) – Easy Livin’ (Tidigare Projekt #14 ”A Room With a View”, D & IV – del 1del 2del 3)
Projekt 4) – Retro (Tidigare Projekt #16, F & VI – del 1del 2del 3del 4)
Projekt 5) – Giddy Up (Tidigare Projekt # 17 ”Areion” & VIII – del 1del 2del 3)
Projekt 6) – ??? (NYTT!)

10-i-topp TV-serier; #1

Helt ärligt så har jag trott att jag skrivit om de TV-serier som jag rankar som de bästa genom tiderna. Här i bloggen alltså. Men så verkar inte vara fallet. Kan inte för mitt liv hitta åt något inlägg som behandlar ämnet under de mer än 11 år som denna bloggresa pågått. Vilket känns underligt. Men nu har det ju blivit ändring på det och här kommer nu avslutningen.

Det finns ju, som ni nog förstår, en hel del serier som jag inte sett. Att ha sett alla serier som finns är ju en nära nog omöjligt uppgift. Men, det är ju inte det som den här listan gör heller, listar de bästa av alla serier någonsin. Nä, den listar de serier som JAG gillar bäst av de jag sett. Med det sagt så finns det ju några på radarn som jag ännu inte sett och som kanske hade kunnat komma med. De jag främst kommer att tänka på är Vikings, Fargo, Narcos, Peaky Blinders, Watchmen, His Dark Materials, The Walking Dead, The Handmaid’s Tale, Downton Abbey, Big Little Lies, Sharp Objects, Westworld, Sopranos, Six Feet Under, The Wire, The Crown och Breaking Bad. Alla på ett eller annat sätt hyllade av fans såväl som kritiker.

Listan till trots, och alla de andra fantastiska serier som jag räknat upp, så fanns det speciellt tre serier som hamnade precis, precis, utanför listan och ifall jag skulle göra om den imorgon så skulle de mycket väl kunna finnas med. På bekostnad av någon av de som finns med just nu då förstås. De som var enormt nära att hamna på listan var för det första Into the Badlands, en helt fantastisk serie med framtidsdystopi, kampsport och ett väldigt snyggt foto. Oerhört tråkigt att den blivit nedlagd efter bara 3 säsonger. Den andra serien som kom just utanför var 24, den kanske bästa actionserien som gjorts. En serie som satte ribban för alla framtida actionserier och som jag följde slaviskt genom alla säsonger och tillhörande filmer. Är få actionhjältar som kan mäta sig med Jack Bauer, om någon? Den tredje och sista serien som hamnade utanför är nya The Mandalorian och ja, jag vet, det var en oerhört ojämn första säsong som Disney levererade. Men vad gör väl det? Det är ju den första live-action Star Wars TV-serien för böveln! Helt underbart! Kan ju vara så att jag är lite förblindad av just detta och håller den högre än den förtjänar, men om så är fallet så visar det sig väl med tiden. De tre första avsnitten står sig som något bland det bästa som gjorts tycker jag. Sedan svackar det till sista avsnittet, som levererar TV-magi igen. Men nu till första platsen på min lista:

1. Band of Brothers (2001)

Att ens börja beskriva med ord hur fenomenalt bra Band of Brothers verkligen är går nästan inte. Till att börja med så har nog alla lovord som går att sägas, skrivas eller…ja, för den delen framföras, redan…ehh, framförts. Precis så bra är den! Om inte bättre! Steven Spielbergs och Tom Hanks Andra Världskrigs-epos är så bra, så rörande, så verklighetstroget och så makalöst fantastiskt välgjort så att det skär i hjärtat varje gång men ser serien. Både pågrund av allt som händer men även för att man inte vill att det skall ta slut. Man lever, andas, lider och känner med Easy Company, som man får följa från deras träning, via invasionen av Normandie fram till Andra Världskrigets slut, och det känns nästan som om man är en i kompaniet. Alla som på ett eller annat sätt missat, eller för den delen undvikit, denna pärla uppmanas härmed att ögonblickligen skaffa ett abonnemang hos HBO och börja kika, ni kommer inte att ångra er! Intervjuerna med de riktiga krigsveteranerna från Easy Company och den historiska bakgrunden med krigets fasor och något av de värsta som hänt i modern tid; förintelselägren, gör den mer än värd att se och bör påminna oss om att inte upprepa samma misstag igen. Det tillsammans med den underbara musiken, det skyhöga produktionsvärdet, den råa realismen, det fantastiska skådespeleriet där varje roll tillsatts utefter hur lika skådespelarna såg ut de verkliga personer de gestaltade och ett fantastiskt manusarbete baserat på Steven E. Ambrose bok gör denna serie till ett absolut måste. Det här är min favorit och jag är säker på att det blir din med om du inte sett den redan.

  1. Band of Brothers (2001)
  2. Game of Thrones (2011-19)
  3. Fawlty Towers (1975-79)
  4. True Detective (2014- )
  5. A-Team (1983-87)
  6. Life on Mars (2006-07)
  7. West Wing (1999-2006)
  8. Supernatural (2005- )
  9. Stranger Things (2016- )
  10. Friends (1994-2004)

Där är den nu, min 10-i-topp-lista. Rätt eller fel? Tja, smaken är ju som baken så om någon tycker annorlunda så är det helt OK. Så här tycker jag. Som avslutning så kan jag ju kanske nämna ett par framtida serier som både ser och verkar fantastiska och som jag definitivt kommer att kika på så snart de släpps. Några har jag nämnt här i bloggen redan, andra kanske även är nya eller okända för er. Hur som helst, den jag ser fram mest emot, utan konkurrens, är filmatiseringen av Robert Jordans fantasy-epos Wheel of Time. Ser även fram emot den nya Lord of the Rings-serien plus den kommande serien Hunters. Samtliga av dessa producerade av Amazon. Ser också fram emot de Marvel producerade serierna baserade på deras Marvel Cinematic Universe på Disney+, mest för att se ifall de lyckas bättre än vad alla möjliga andra gjort med deras serier tidigare (Netflix, ABC, NBC m.fl.). Även den kommande Star Wars/Obi Wan Kenobi-serien skall bli extremt kul att se då jag verkligen gillar Ewan McGregor i rollen.

10-i-topp TV-serier #10-8

10-i-topp TV-serier #7-5

10-i-topp TV-serier #4-2

Irländsk bil

Så är det den här tiden på året igen med galor och prisutdelningar i allehanda kategorier och företeelser. Den 9 februari går årets Oscarsgala av stapeln och i veckan så presenterades vilka filmer som blivit nominerade till att vinna den åtråvärda statyetten. Precis som tidigare år så har undertecknad för avsikt att kika igenom alla de filmer som nominerats i kategorin Bästa Film, vilka i år är 9 till antalet, och betygsätta dem utefter mina preferenser. Hur till vida jag sedan tycker som Oscarsjuryn återstår att se men allt som oftast så brukar jag tycka att någon annan film än den som vinner borde ha vunnit. Hur det blir i år återstår att se…

The Irishman
Martin Scorseses senaste maffia-epos som släppts av Netflix och som är hela 3,5 timme lång är bra, varken mer eller mindre. Det är ett stabilt hantverk, snygg 60-70-tals produktionsdesign och en underhållande, om än väl lång, historia. Är kul att se Robert De Niro, Al Pacino och Joe Pesci tillsammans i samma film och det är inget snack om saken att Scorsese kan det här med filmberättande. Specialeffekterna och makeupen som föryngrar och åldrar de tre tycker jag dock är av ojämn kvalitet. Ibland strålande, ibland lite väl synliga. Att Pacino och Pesci både nominerats till en Oscar för Bästa Biroll är välförtjänt, även om jag inte tippar dem som vinnare. En bra film som ifall du har en hel del tid till övers förgyller för stunden.

Betyg: 3 av 5

Ford v Ferrari
Efter att jag sett Ford v Ferrari på biografen här i Östersund, och skrev om det, så gillade jag verkligen vad jag sett. Precis som jag skrev då så står den sig fortfarande som en av de bästa filmer jag sett i år. Visst, den är inte perfekt men den har det där lilla extra. Matt Damon så väl som Christian Bale var helt suveräna i sina respektive roller, Caitriona Balfe är helt perfekt castad som Bales fru och jag gillade Ray McKinnon helskarpt. Efter att ha sett filmen så kan jag lugnt påstå att jag nog aldrig varit så sugen på att äga en Ford GT40 som jag är nu. Det här är en riktigt, riktigt bra och underhållande film som på inga vägar är perfekt, som sagt, men som rekommenderas varmt.

Betyg: 4 av 5

Related image
Image result for ford v ferrari poster

1. Ford v Ferrari – Betyg 4
2. The Irishman – Betyg 3
Jojo Rabbit – Betyg ?
Joker – Betyg ?
Little Women – Betyg ?
Marriage Story – Betyg ?
1917 – Betyg ?
Once Upon a Time in Hollywood – Betyg ?
Parasite – Betyg ?

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén