Fick idag återigen bekräftat att du ljuger mig rätt upp i ansiktet. Tidigare kände jag ilska, sorg och likgiltighet samtidigt inför dig och det faktum att vårt förhållande var slut. Nu känner jag mig bara likgiltig. Kommer inte att fälla en enda tår till över dessa åtta år. Fy fan vad bortkastat det har varit. Förut så skulle minnena ha varit något fint och bra. Nu är de bara en tändvätska till min ilska. En fullbordan över det totala misslyckandet med 8 totalt bortkastade år på en person som inte verkar bry sig speciellt mycket…
Frasen ”rock bottom” har fått en helt ny innebörd för mig….