När jag satte mig i bilen idag, på väg hem från jobbet, så stoppade jag i en CD i stereon som jag inte riktigt visste vilken musik den innehöll. Det visade sig att det var en skiva som min fd svåger hade brännt och den innehöll till mesta del rent skräp. Faktum är att den endast innehöll skräplåtar. Fast en av låtarna är egentligen helt suverän och det var i det här fallet framförandet som det fanns brister i. Orginalet är en klassiker och artisten är en gammal favvo. Faktiskt när jag hör han sjunga så förflyttas jag direkt tillbaka till en svunnen ungdom. Kom idag att tänka på min gamle vän D och hur jag, han, ett tält, en dubbeldäckare och ett nyinhandlat kassettband med artisten ifråga kunde göra oss till kungar en sommar strax innan tonåren. Blev faktiskt så nostalgisk att jag blev tvungen att ringa upp honom. Fast vi dryftade nog mest slutspelsdrabbningen mellan TIK och HV ikväll då vi numera bor i de två städerna. Fast det är ju inte därför vi är här. Nej, jag skall sjunga…hmm….spela några låtar och here they come:
1. Gary Moore – Over the Hills and Far Away
En riktigt bra låt som jag minns vi lyssnade på till dödagar alla dessa somrar sedan. Back in the eighties, som vi säger. Hahaha….
<!–
WriteFlash('’);
//–>
2. Gary Moore – Wild Frontier
Kanske inte riktigt så bra idag som man vill minnas den, men visst håller titelspåret för lite spontanlyssning. Tycker ni inte?
<!–
WriteFlash('’);
//–>
3. Gary Moore – The Loner
Fin låt från samma skiva som visar vilken briljant på gitarr Gary faktiskt är. Stämningsfull och njutbar.
<!–
WriteFlash('’);
//–>
Nostalgi, blivit mycket sånt på sistone av någon underlig anledning. Undra vad det beror på? Inte riktigt likt mig…