Går trögt med min packning. Finns ju så mycket andra saker som är så mycket roligare att göra istället för att packa. Har ju förvisso hela helgen på mig att försöka få ihop allting då flyttlasset inte bär av förräns på Måndag. Dessutom så dyker min snälla mamma upp imorgon kväll så då kommer det ju att gå dubbelt så snabbt att packa ihop allting. Fast jag har ju förvisso packat en hel del. Jaja, det lär nog hinnas med…
Har på senare tid börja erhålla en massa olika reklam e-post från diverse företag såsom Rusta (vilket jag fortfarande tror att det är M i Jkpg som anmält mig till, trots hennes bedyrande om att det inte är så), Bubbleroom, Hertz, Swebike m.fl, m.fl. Dessutom har det börjat ringa allehanda löst folk (läs säljare) till min mobil och skall prångla på mig saker. Igår t.ex. så ringde det en helt bedårande stockholmska (NOT!) och skulle sälja på mig en sådan där bricka man hänger på nyckelknippan så folk kan lägga dem på brevlådan om de skulle hitta dem när man tappat bort dem. Hon påstod att jag anmält intresse för en på Internet. ”Nej, det har jag inte”, svarade jag då vänligt varvid människan uttrycker superspydigt: ”Ja, men det kan ju vara ganska länge sedan så det är ju inte säkert man minns det”. Eftersom jag inte är diagnostiserad med alzheimers så sa jag att det har jag inte alls gjort utan att jag vet med bestämdhet att jag inte anmält något intresse för det. Det hade jag visst det. ”Men jag har en sådan bricka från min arbetsgivare, så varför skulle jag vara intresserad av det?”, frågar jag då. Varvid hon i stort slänger på luren i örat på mig. Hmm, betydelsen av trevlig fanns nog inte riktigt med i hennes uppfostran. Nu är det nog inte den här stackars människans fel utan mest troligt är det ju någon som sitter och anmäler undertecknad till allehanda saker. Gjorde det själv under studietiden i Umeå då vi ville jävlas med någon klasskamrat, så mest troligt är det väl att anse som betalt för gammal ost detta men nu börjar det faktiskt räcka. SÅ roligt är det inte. Humorfestival, som min vän ”Chewie” skulle säga. Humorfestival…
Nu tror jag det får smaka med en kopp thé, lite glass och de två sista avsnitten av US-versionen av ”Life on Mars”. Faktiskt en riktigt bra remake, men en mer djuplodad jämförelse med orginalet kommer i ett senare inlägg. Avslutar inlägget med en gammal goding, var ju länge sedan vi hade klassisk hårdrock, som jag en gång i tiden headbangat till längs fram vid scenen. Blackie, sin vana trogen, red på sitt motorcykelmickstativmedkylarprydnad och såg allmänt dassig ut. Men låten är helt okej…
W.A.S.P. – I Wanna Be Somebody
<!–
WriteFlash('’);
//–>
Undrar du över hur gruppens namn uttalas? Fråga Siwert Öholm, han har järnkoll i detta klippet: http://www.youtube.com/watch?v=SzHS0QP7bro