För några veckor sedan så skrev jag ett lååångt inlägg om just ”Det Mörka Tornet” men lyckades med ren och skär inkompetens, eller vad det nu var, radera hela inlägget innan jag publicerade det. Eller veckor, var nog mer ett par månader sedan. Blev så deprimerad över raderandet att jag inte riktigt mäktat med att skriva ett nytt inlägg. Tills nu då. Så nu kör vi igen. Dock kortare denna gång.
Det Mörka Tornet, eller The Dark Tower, som originalet så fint heter, är en bokserie av Stephen King som han kommit att kalla sitt livsverk. Sitt magnum opus. Första delen i serien, som totalt består av 7 böcker, släpptes redan 1982 och den senaste så sent som 2012. King har alltså skrivit på serien i 30 år! De två första böckerna gavs ut som Det Svarta Tornet i en svensk översättning redan 1989/90, en tid då undertecknad fullkomligen slukade all möjlig fantasy i bokform. Jag har därför båda böckerna i pocketversion men vilket år de gavs ut vet jag inte. Jag vet att jag hade hunnit läsa igenom både de två första krönikorna om Thomas Covenant, Eddings epos om Belgarion och påbörjat Jordans fantastiska Sagan om Drakens Återkomst. Skulle därför tippa att jag läste dem någonstans runt 1994/5. Varför jag tror det? Jo, hade även redan sett miniserien The Stand från 1994 och hunnit med att läsa Drakens Ögon, vilket båda har Randall Flagg som skurk. En person som i den första boken i original endast omnämns av mannen i svart, Walter o’Dim, som är den som hjälten jagar när serien tar sin början. King återvände senare och reviderade den första boken så att Walter och Randall blev en och samma person. Jag har länge tänkt att läsa igenom hela serien men har generellt lite svårt för att läsa Stephen King, gillar inte riktigt hur han skriver. Lider av samma fenomen när det gäller Jan Guillou, kan inte riktigt med hans språk av någon anledning. Båda författarna har ju en drös fanns som älskar hur de skriver men jag kan inte riktigt med det hela. Hur som helst så har det ju nu släppts en film baserad på The Dark Tower, med Matthew McConaughey som Walter/Randall och Idris Elba som revolvermannen, hjälten i sagan. Filmen har fått rejält dåliga recensioner rent generellt och har bland annat endast 16% på Rotten Tomatoes. Jag trotsade dock kritikernas åsikter och gick och såg filmen i veckan och måste säga att jag inte alls håller med. Tycker filmen var helt OK. Gillade hur den var filmad, gillade både Elba och McConaughey i sina respektive roller och jag gillade att man valt att frångå böckerna och gjort en slags fortsättning. Varför den fått utstå så mycket spott och spe förstår jag inte alls. Okej, den är inget mästerverk a’ la Aliens eller Sagan om Ringen men den är definitivt över medel kan jag tycka. Jag hoppas att den spelar in så mycket pengar att den får en uppföljare trots de dåliga recensionerna. Så var det med det. Inlägget blir inte längre eller bättre än så.
