Häromdagen så nåddes vi sorgligt nog av nyheten att Marie Fredriksson somnat in efter en lång tids sjukdom. Oerhört tråkigt och en stor förlust. Jag, tillsammans med en drös vänner, var på plats i Rotterdam när Roxette gjorde sin första konsert efter avbrottet på grund av hennes sjukdom för lite mer än 10 år sedan och minns att jag redan då tyckte hon såg bräcklig ut. Vet att hon turnerat därefter och hade nog hoppats på att hon blivit bättre, trots att ryktena hävdat motsatsen och för en gång skull verkade de ju stämma. Tråkigt nog! En fantastisk sångerska och en av våra absolut största musikexporter som nu tystnat. Vila i frid, Marie!
Mer glädjande, på precis alla plan, är ju Robyns utnämning av Dancing on My Own till årtiondets låt av tidningen Rolling Stone. Otroligt kul! Samt välförtjänt! Kanske hade varit mer passande med årtiondets poplåt men efter ett sånt erkännande så skall vi inte vara så småpetiga utan istället glädjas åt hennes framgångar. Stort grattis, Robyn!