…för att använda Dr. Dängroths klassiska uttryck från Lorry. Fast faktum är att det är precis vad det är. Mycket. Av någon anledning så har allt lyckats koncentrera sig till att ske under april, maj och till viss del juni. Eller allt och allt, men känslan är så i alla fall. Vilket ju är det som räknas. Har haft svårt att få tiden att räcka till tidigare men sista tiden, och för en överskådlig framtid, så är det verkligen en bristvara. Inte nog med timmar på dygnet. Att för närvarande försöka få ihop livspusslet med vad som behöver göras på jobbet, med MBA-studierna, med styrelseuppdragen i HSB och viltvårdsområdet, med planer som bestämdes tillsammans med vänner för månader sedan, med att fixa till lägenheten i ÖSD, med framskridande i de bestämda planerna för året, med saker som behöver städas ur, fixas och säljas privat, med finansiella åtaganden samt att försöka hjälpa till när oväntade saker inträffar för familjen är inte det lättaste. För att inte tala om att man skall försöka hinna koppla av och njuta lite av livet med. Samt umgås med nära och kära. En inte allt för lätt rebus att lösa. Har dock varit hypereffektiv i att fixa till saker men då tiden inte riktigt räcker till så måste ju något stryka på foten. Handlar om prioriteringar, antar jag. Något jag väl egentligen inte har så stora problem med, bara det att det finns många saker man missar. Klagar inte. Inte egentligen, fast det kan verka så. Nä, mycket av det hela är självvalt och de sakerna prioriteras verkligen. Visst finns det saker jobbmässigt som jag hade kunnat hoppa över för att istället kunna fokusera på i mina ögon viktigare saker just nu men egentligen så är det bara att bita ihop och få dem gjorda. Mitt i all jäkt och tidsbrist så finns det faktiskt också en glädje i att utföra sakerna. Vill ju göra allt det här. Är ju mitt val. Är bara det att all fritid slukas upp för tillfället. Men det är väl övergående, tänker jag. Kommer vara intensivt till slutet juni men sedan så ser jag ljusningen lagom till det börjar vara dags att ta semester. Något som jag inte reflekterat alls över så här långt. Semester. Well, skall åtminstone äntligen se till att segla lite med min vapendragare. Tanken var att segla över till Borgholm och In Flames hårdrocksfestival ”Borgholm-brinner” men då den inträffar precis då undertecknad skall på bröllop så får det bli en annan seglats vid ett annat tillfälle. Tror verkligen jag behöver en sammanhängande semester i år. Om inte annat för att komma ur ”Det är mycket nu..”-stadiet…