…för denna gång.
Idag bär det iväg hemåt Jkpg igen. Trist, men ändå skönt. Har varit kul att träffa alla vännerna här hemma igen. Hälsade på Peson och Sanna idag, plus deras 2 barn givetvis, och det var trevligt. Alltid skönt att prata med en av sina äldsta vänner. Johnny har blivit pappa, tro det eller ej, och han verkade lite lugnare till sinnet som nybliven far. Han och Ketty är alltid trevligt att träffa. Robert och Camilla var som, ja, Robert och Camilla brukar vara. Stabilt. Lite sorgligt att jag inte hann med att åka till Umeå, hade vart kul att träffa alla där, främst då Pelle. Dök dock på Jonas en snabbis här i Hoting förra helgen och även om vi kommit ifrån varandra en del så kommer han nog alltid att räknas som en av mina bästa vänner – någonsin. Allt är som vanligt så fort man träffas, inga krystade samtal eller så för att bryta någon is utan precis som vanligt.
Ikväll drar jag till Sundsvall för en övernattning hos Jenny och Daniel innan jag skall på jobbintervju hos Sundsvall Energi imorgon. Skall bli skönt att träffa Danne med. Ytterligare en väldigt gammal vän som man träffar och pratar med alldeles för sällan numera. Dock så visar de sig alltid finnas där när man behöver dem. Det är vad jag kallar vänner. Ett sånt band som man har med sina barndomsvänner är svårt att skapa med nya bekantskaper man får genom åren. Blir liksom aldrig så djupgående. Vissa undantag finns dock, men så är det väl alltid.
Det sköna med att lämna Hoting är att man slipper undan alla frågor om mig och E, vill inte prata med folk om det, men alla är så förbannade nyfikna. Det är mellan mig och E och de JAG väljer att prata med det om. Ingen av mina ”riktiga” vänner har frågat utan låtit mig ta upp det först med dem. Men det är väl därför man är vänner med vissa och endast bekanta med andra. Skillnaden märks när något sånt här händer. Även jobbigt att vara i H då vi har så mycket gemensamma minnen härifrån, samt gemensam släkt. Tungt. Så därför är det skönt att åka tillbaka, men samtidigt vill man bara stanna hemma hos familjen. Tvetydigt? Ja! Inte lätt att vara olyckligt kär… även om jag vet att det inte funkat mellan oss på länge. Hur kunde det bli så här? Svar mottages gärna så jag får veta. Vill ju att allt skall vara som för en 2 – 3 år sedan. Får sluta vara så nostalgisk och börja blicka framåt.
Hej då Hoting, tills nästa gång vi ses…