…fram mot de kommande två dagarna. Inte alls faktiskt. Inte det minsta. Det kommer att bli två extremt känslosamma dagar där det gäller att hålla ihop, hålla god min och genomlida. Varför det är så tar jag i ett annat inlägg i framtiden så håll er till tåls.

Var förbi stugan en sväng idag och umgicks lite med min käre morbror och det visade sig att Johanna var i Järvnäset så fick en rundtur av henne i hennes stuga som hon håller på att renovera. Blir nog bra när den blir klar med nytt kök, ny kamin och nya tapeter.

Tog med Bildt när jag åkte upp så han fick springa lös lite och jag fick en chans att umgås med honom lite. Nu när man inte träffar honom dagligen så saknar man ju honom, blir lite tomt när det inte finns en vovve runtomkring en då man är van det. Hursom så hängde vi med varandra, utforskade lite gamla byggnader (Bildt spårade väl mest möss och råttor) och avslutade med att festa på en mumsig Cesar (mest Bildt som mumsade).

Jaja, nu är det kudden som gäller för att orka med morgondagen.