Tänkte i några inlägg analysera och kåsera lite om min nuvarande situation och även våga mig på att spekulera om framtiden utifrån de val, förhoppningar och rädslor som finns. Allt detta kommer ske utifrån det senaste Bond-ledmotivet då jag på något sätt finner låten passande till min nuvarande livssituation. Inlägg sju finner du nedan;

”If I risk it all, could you break my fall?”

Vet inte riktigt om jag riskerat ”allt” någon gång i hela mitt liv. Är alldeles för logisk och för konsekvensanalyserande för det. Jag har nog i hela mitt liv fokuserat mer på vilka konsekvenser saker och ting skulle få än att leva i nuet och göra det jag verkligen vill utan att tänka på följderna. Se bara på de tidigare inläggen i denna bloggserie så hittar ni ju bevis på det. Visst har jag gjort saker spontant och visst är jag oplanerande allt som oftast när det gäller mitt privatliv men det är ju inte riktigt samma sak. Några gånger har jag väl på sätt och vis satt allt på spel gällande mitt kärleksliv men ändå inte. Visst har jag träffat andra innan jag avslutat det jag haft men då har jag redan varit på väg bort från det så egentligen räknas inte det som att riskera allt. Sedan så har det ju inte påverkat mitt övriga liv så värst mycket i de fallen heller. Har nog mer varit en grej att jag varit för feg att avsluta det jag haft innan jag haft något nytt. Alternativt så har det varit en händelse som tvingat mig att agera och avsluta det gamla.

Kanske skulle man kunna se de byten av jobb som jag gjort som att jag riskerat allt. Har varje gång gått från en fast tjänst som jag trivts med till något nytt och okänt, vilket på sätt och vis känts som man tagit en risk. Är väl bara det att det inte känts som att det skulle raserat och förändrat mitt liv så radikalt och negativt om det inte fungerat, vilket det gjort samtliga gånger. Fungerat alltså. Så tycker inte det varit att riskera allt. Inte alls.

Men med det här är det annorlunda. Visst, kan alltid välja att inte agera på det och då tar jag ju ingen risk alls men tror heller inte att jag blir speciellt lycklig av det. Skall jag gå vidare med mitt liv, ta det till nästa steg och samtidigt inkorporera något som jag innerst inne tror kommer bli ett glädjerus av sällan skådat slag och ett tillskott till mitt liv som heter duga så får jag nog lov att agera. Egoistiska själ? Javisst, men ibland behöver man vara lite ego och tänka på sig själv. Plus att jag tror fullt och fast att jag kommer tillföra en hel del till den här personen liv med. Tror helt enkelt att vi skulle få uppleva en sjuhelsikes resa tillsammans. En helt underbar resa. Men som jag sagt i tidigare inlägg så har det sitt pris. Ett pris som kommer innebära brännandet av en hel del broar oavsett om det lyckas eller inte. Här pratar vi verkligen att jag kommer riskera allt. Allt som är mitt nuvarande liv. Frågan är om personen som är föremålet för min satsningen kommer att lindra mitt fall? Ett fall kommer det att bli oavsett utfallet men det kommer att bli betydligt (betydligt) mjukare om hon är med på noterna. Så, om jag riskerar allt, dämpar du mitt fall?