Det har varit på gång ett tag men inte riktigt blivit initierat. Tankarna har funnits där och jag har känt att något behövde hända. Att något behövde göras. Att en förändring krävdes. Så för cirka 1,5 månad sedan så kom både tillfället och möjligheten att ge mig själv en dunk i ryggen, en spark i baken, eller hur man nu väljer att uttrycka det. Efter en hel del funderande och våndande så gjorde jag slag i saken och sökte ett nytt arbete. Har känt under en längre tid att jag för tillfället gått på rutin. Att mitt nuvarande jobb inte längre är så utmanande som jag önskar att det skall vara. Inte så underligt kanske då jag nu gjort samma sak i mer eller mindre 6 år och 8 månader. Det längsta jag innehaft en tjänst. By far. Så jag kände att en förändring var dags och i slutet av februari kom en väldigt, väldigt (väldigt) intressant tjänst ut som var på tok för bra för att jag inte skulle söka den. Efter mycket tvekande, funderande och inre diskussioner med mig själv så skickade jag in en ansökan. Med endast ca 10 minuter kvar av ansökningstiden. Så tveksam var jag trots en kanontjänst. Trivs ju trots allt väldigt, väldigt bra med det jag gör idag. Så, sagt och gjort, ansökan var inskickad och olikt mig så började jag nästan ångra mig direkt. Vad hade jag gjort!? Brukar INTE ångra beslut men här fanns det definitivt ånger med i bilden och inte blev det bättre av att jag bara några dagar senare blev kallad till intervju. Men då träder ju mitt rätta jag in. Då går jag in och tar tjuren vid hornen och bara kör på. Först blev det en kort intervju över telefon med rekryteraren. Tydligen skötte jag mig så sedan blev det en djupintervju, även den över telefon för att inte orsaka onödigt resande då vi befinner oss i vitt skilda delar av landet. Gjorde den då jag satt i bilen, precis en kopia på hur det var när jag anställdes till NV. Då gjorde jag den körandes mellan Skellefteå och Umeå och denna gång så skedde den medan jag körde från Hoting till Umeå. Det måste vara något magiskt med Umeå som destination när jag gör djupintervjuer för jag gick även vidare från denna omgång. Så nu var det dags att göra en hel drös med både personlighetstester och intelligenstester. Gjorde tydligen inte bort mig på de heller utan fick då lov att resa till deras Sverigekontor för att genomföra en personlig intervju med rekryteraren och den tilltänkta blivande chefen. Även denna verkar ha blivit bra utan att jag skämde ut mig då jag snart därefter blev inbjuden till en Skype-intervju med personalchefen. Därefter blev det dags att lämna ifrån sig 2 referenser de kunde kontakta, en före detta chef och en före detta underställd. Tog inte ens en dag efter att de pratat med referenserna förrän de återkom med ett erbjudande om tjänsten. Det var i fredags. Helt fantastiskt! Blev riktigt glad och hela resan har varit en rejäl självförtroendehöjare. Så vad svarade jag? Tja, sparar på det till nästa inlägg i denna serie. Spännande va?
Här hittar ni sammanställningen på de projekt som jag presenterat hittills:
Projekt #1 – LCHF no more GENOMFÖRT!
Projekt #2 – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5
Projekt #3 – del 1, del 2 GENOMFÖRT!
Projekt #4 – Winter’s Heart
Projekt #5 – A Change of Heart
Projekt #6
Projekt #7
Projekt #8
Projekt #9
Projekt #10
Projekt #11
Projekt #12
Projekt #13
Projekt #14
Projekt #15
Projekt #16
Projekt #17
Projekt #18 – A Leap of Faith