Nu för tiden skall jag inte påstå att jag speciellt aktivt läser några serietidningar. Inte alls faktiskt. Eller, extremt sällan i alla fall. Den senaste serietidningen jag tror jag läste var nog tillsammans med mina syskonbarn. Med det sagt, så var det ju något annorlunda under min uppväxt och mina ungdomsår. Då lästes det verkligen serietidningar både högt och lågt samt till höger och vänster. Varför det har ändrats är svårt att säga. Vill inte säga att det är för att man växt upp, blivit äldre, men lite av det är nog orsaken. Plus att man fått så mycket annat som pockar på uppmärksamheten. Så mycket annat som slåss om ens tid så att man helt enkelt har prioriterat bort det hela. Jag gillar fortfarande konceptet och jag gillar verkligen fortfarande figurerna. Visst har jag väl, precis som så många (alla?) andra läst min beskärda del av allt från Bamse till Kalle Anka, Musse Pigg, Tintin, Asterix & Obelix, Spirou och Lucky Luke. För att inte tala om Johan & Pellevin och Tarzan. Sedan så finns ju förstås en hel del Marvel-figurer såsom Daredevil, Hulken, X-men m.fl. och tillika en hel del DC-hjältar såsom t.ex. Superman. Men hur än det var med det så fanns det, eller rättare sagt finns det, sex olika seriefigurer som stod mig lite närmare. Sex figurer som jag läste mer frekvent och som jag gillade betydligt mer än de andra. Som stod mig lite närmare och som fortfarande gör det nu när de släpper än den ena och än den andra filmen eller TV-serien om seriehjältarna som man diggade i unga år. Så vilka sex var då detta? Jo, vi tar dem väl i nummer ordning:

6. The Phantom/Fantomen
Det här var verkligen favoriten under lång tid. Läste varje nummer av Fantomen som på den tiden utkom varannan vecka i svart-vitt här i Sverige. Gillade nog de historiska berättelserna, de så kallade Krönikorna, mest. Det finns en riktigt gammal Fantomen TV-serie från 40-talet som jag aldrig sett men serien Defenders of the Earth, som numera går att se på Amazon Prime för den som har (vilket jag har), där Fantomen medverkar var en favorit när det kommer till tecknade serier. Sedan så gillar jag den film från 1996 som kom med Billy Zane i titelrollen.

5. Conan

Inte direkt en serietidningsfigur från början och karaktären är nog mest känd från filmerna Conan the Barbarian och Conan the Destroyer med Arnold Schwarzenegger i huvudrollen. Karaktären har dock sitt ursprung bland kiosklitteraturen men har med varierande succe transporterats över till andra media. Den serietidning som utgavs här i Sverige gillade jag och läste och den, tillsammans med filmerna, gjorde att intresset för figuren stärktes. Jag gillade även den tecknade serien Conan the Adventurer men den TV-serie med samma namn med Ralph Moeller i huvudrollen lämnar ju en del i övrigt att önska. Likaså den film som kom 2011 med Jason Momoa i rollen som allas vår Cimmerier. Lämnar mycket i övrigt att önska. Mycket!

4. Spider-Man/Spindelmannen
Det började faktiskt som ett felköp. Skulle köpa en annan tidning men på den gamla Mojes-kiosken i Hoting där man handlade tidningar från kioskluckan och inte kunde stå och riktigt välja och vraka själv så blev det Spindelmannen som köptes. Skulle nog egentligen ha varit Fantomen om jag inte missminner mig. Men vilken tur att det blev fel. Spindeln är ju en helt fantastisk karaktär och är nog utan tvekan den serietidningsfigur som tilltalar bredast publik. Han har ett riktigt brett utbud av skurkar och några fantastiska berättelser. Han gjordes väl inte riktigt rättvisa i den 70-tals TV-serie som gjordes men när det kommer till de filmer som släppts så måste jag säga att jag gillar samtliga. Utom senaste Spider-man: Homecoming då. Va!!?? Säger du. Den är ju fantastisk! Jo, så kan det vara men jag har inte sett den än och kan därför inte uttala mig.

3. Batman/Läderlappen

Den kanske störste av alla seriehjältar om vi skall vara riktigt ärlig. En helt magnifik hjälte som fungerar både som anti-hjälte och som den gode. För att inte tala om skurkarna. De är helt obeskrivligt bra. Finns nog ingen som har ett sådant register av motståndare som vår Mörke Riddare. Finns så många bra historier om Läderlappen så det är svårt att veta vars man skall börja. Rekommenderas starkt. Alla de filmatiseringar som gjorts genom åren har på ett eller annat sätt roat mig även om jag tillhör dem som INTE tycker att The Dark Knight och The Dark Knight Rises är så där speciella som alla andra verkar tycka. Nä, gillar Burtons två filmer och den flamsiga 60-tals serien bättre. Fast Nolans första film är bra. Riktigt bra till och med.

2. Wolverine/Järven
Seriefiguren som blivit personifierad av Hugh Jackman på The Big Screen. Buttrare, råare, tuffare och samtidigt mer älskvärd figur får man leta efter. Järven, som han hette i sin gul-blåa dräkt här i Sverige i början, har verkligen det mesta när det kommer till en bra seriehjälte. Ända sedan jag först började läsa om honom så har jag nog innerst inne velat vara som honom. Menar vem hade inte velat ha klor infällda i underarmarna? Bara en sådan sak. Sedan att kunna läka hypersnabbt och ha adamantium skelett och få röka cigarr. Hur coolt är inte det? Många har hyllat den senaste filmen Logan, vilket är riktigt bra, och många verkar gilla den andra X-men filmen bäst, fast inte jag då, men för mig så är det inte i någon av dessa som Jackman gjort bäst ifrån sig. Inte ens i Days of Future Past. Nä, bäst gillar jag hur han gestaltas i Bryan Singers första X-men film från 2000. Speciellt i början av den filmen. Det gillar jag.

1. Punisher/Straffaren

Ändå från första gången jag läste om honom i Spindelmannen så har jag varit förtrollad av Marvels anti-hjälte. Den vita dödskallen har en dragningskraft på mig som är svårbeskriven och jag tror att anledningen till att jag gillade, eller gillar, Frank Castle så mycket är det faktum att han är en vanlig människa. Precis som du och jag. Inga superkrafter att tillgå utan endast sin egen skicklighet. Det gillar jag. Tanken på att egentligen så kan vem som helst, du eller jag, bli som Frank. Inte för att jag önskar det ödet för någon, men ändå. Gillar figuren skarpt. De försök till att gestalta honom på film och TV har ju dock allt som oftast varit hellre än bra. Filmen från 1989 med allas vår Dolph Lundgren i huvudrollen lämnar ju en del i övrigt att önska även om den har en cool replik; What the fuck do you call 125 murders in 5 years?
Work in progress
. Filmen från 2004 med Thomas Jane tycker jag är helt OK och tycker nog att den har lite väl oförtjänt dåligt rykte. Den inofficiella kortfilmsuppföljaren Dirty Laundry med Jane från 2012 gillar jag medan den officiella uppföljaren Punisher: War Zone från 2008 där Ray Stevenson axlade rollen som Frank Castle är skräp. Skräp! När rättigheterna återvände till Marvel och de inkorporerade karaktären i den magnifika andra säsongen av Daredevil så blev det bättre. Mycket bättre! Så bra att Punisher fick sin egen serie på Netflix. En serie som snart har premiär och det ser onekligen bra ut. Det ser ut som det skall även om jag till vis del är skeptisk till han som spelar huvudrollen. Men hur som så längtar jag.

https://youtube.com/watch?v=lIY6zFL95hE