Lite sorgsen är jag att tiden inte riktigt vill räcka till nu för tiden. Alldeles för mycket att göra på alldeles för kort tid, som det så fint brukar uttryckas. Befinner mig i Götet, as usual, och det pågår filmfestival, vilket ju är något jag (verkligen) uppskattar, men har sorgligt nog inte tid att gå dit. Skulle vilja kunna ta mig tid, vilket jag väl kan om man skall vara ärlig, men pliktkänslan är lite för stark. Årsrapporter som skall slutföras, bankrapporter som skall in, det egen påtagna studerandet som skall göras och behovet, samt för den delen den egna önskan, av att vara någorlunda social med de som är viktiga i mitt liv upptar för tillfället all tid på dygnet. Inte nog med att jag var sist från kontoret så har jag fortfarande inte slagit igen datorn. Tog bara en liten paus nu för att samla tankarna och sedan vara på det igen. Men så är det. Skall inte klaga alls då jag egentligen har det riktigt bra, men det hade verkligen satt lite guldkant på tillvaron om jag hunnit med några filmer. Varit pricken över i. Men hinner dessvärre inte då det mesta skall lämnas in imorgon och jag samtidigt behöver flyga hem till Jämtland mitt på dagen imorgon för ett möte på kvällen. Jaja, kommer ju fler tillfällen…

Är ju inte ”storfilmerna” man vill åt på en filmfestival, även om jag faktiskt hade velat se The Disaster Artist med James Franco och den gamla klassikern Mandomsprovet med Dustin Hoffman, som båda faktiskt visas/visades idag. Nä, det är ju de där filmerna som man knappt vet något om, som man går till utan några som helst förväntningar, som faktiskt är, eller åtminstone kan vara, de där riktiga guldkornen. Har fått uppleva det några gånger på några filmfestivaler och blir alltid lika glad som det händer. Minns speciellt en gång när jag ville se en kortfilm som var producerad i Umeå/Skellefteå. För att se den filmen, No Law 4000, så behövde jag se två andra kortfilmer före som den samkördes med. Mellanakten, som jag för mitt liv inte kan minnas nu vad den heter, var helt okej men också den svagaste av de tre. No Law 4000 som avslutade visningen var ungefär så som jag beräknat, no more, no less. Men den som tog mig helt på säng var den lilla pärlan Tompta Gudh, av Ted Kjellsson och med en del personer som utgör Varanteatern. Underbar film med Bengt Fritiofsson som berättarröst. Bara det! Har alla 3 filmerna på DVD och brukar se igenom dem lite då och då när andan faller på och vad gäller Tompta så kan även du faktiskt se den nu på en gång då den ligger uppe in sin helhet på Vimeo. Se den, skratta och njut. Rekommenderas, även om film är bäst på storbild som endast kan ses på en riktigt biograf (oavsett om den är hemma eller på en filmsalong i kommersiellt bruk).