Nä, titeln på inlägget har inte med Kurt Russels rollfigur i Guardians of the Galaxy Vol. 2 att göra utan härför faktiskt till att jag tänkte berätta att jag numera faktiskt försöker leva som jag lär, eller hur det nu brukar heta.
Igår fick jag först ett meddelande via SMS från en vän som frågade om jag skulle köra skoter upp på skotertävlingen på Tåsjöberget på lördag. Svarade att jag inte riktigt bestämt mig om jag skulle dit och det gick då inte lång stund innan han ringde upp och frågade om inte styvsonen och tillika mitt kusinbarn fick åka med mig upp om jag skulle dit. I sak ingen stor sak i sig och jag förstår att han hellre vill åka skoter än att åka bil. Har tidigare låtit honom åka men faktum är ju att för det första så är det tråkigare att behöva skjutsa någon och för det andra blir man betydligt mer låst av att behöva anpassa sig till någon annans behov. Hade det varit förra vintern så hade jag utan tvekan, även om jag själv tyckt det varit tråkigare, sagt att visst får han åka med men denna gång så tänkte jag på vad jag intalat mig själv att jag skall göra. Att jag skall lyssna till mitt hjärta, göra sånt som jag känner i själen är rätt för mig och sluta upp med att göra saker som jag kanske egentligen INTE vill göra utan mer gör bara för att vara snäll. Så denna gång sa jag faktiskt nej till att skjutsa honom. Därav titeln. Jag agerade lite mer egocentriskt. Visst gav det ett litet stygn av dåligt samvete, för vilken grabb åker inte hellre skoter än bil till en skotertävling, men samtidigt så här dagen efter är jag faktiskt glad att jag tänkte på mig själv och agerade som jag gjorde. Känns bra!
Små myrsteg framåt mot att försöka leva i nuet och att försöka följa mitt hjärtas röst. Ego brukar alltid vara förknippat med något negativt, något som förstör relationer, som gör att kunskap och talang hålls tillbaka. I mitt fall är det ju tvärtom. Behöver bli mer egocentrerad för att balansera ut. En mycket nära vän till mig påminner mig konstant om att jag är alldeles på tok för hjälpsam och att jag låter andras problem gå ut över saker som jag själv skulle behöva göra bara för att jag skall hjälpa dem. Vara andra till lags liksom. Därför så är det av yttersta vikt att jag blir lite mer ego. På ett positivt sätt förstås. Tänka mer på mig själv, utan att det går till överdrift. Vilket jag nu gör. Håller sakta men säkert på att skapa min egen verklighet. Bli min egen lyckas smed. Precis som jag lovat mig själv!