Har flertalet gånger fått frågan gällande ”vad jag blir” när jag gjort färdigt min MBA-utbildning. Vad utbildningen skall mynna ut i. För nått måste den ju mynna ut i? Nått bevis på att jag har genomfört det ju bli? Eller? Som att det skulle ge mig någon typ av ny titel eller annat jobb. Vilket den i och för sig mycket väl kan komma att göra i förlängningen, men det är ju inget som kommer per default. Nä, jag kommer fortfarande vara densamma med samma jobb och samma titel. Så frågan blir då; vad leder den till? Leder den till nått överhuvudtaget? Jo, det gör den. Den vidgar mina vyer i hur det är att styra ett bolag och ger mig verktygen som behövs för att lyckas. Jag kommer att komma ut på andra sidan med betydligt mer kunnande än när jag gick in och det kommer att hjälpa mig i det dagliga. Hjälpa mig enormt faktiskt. Så det enkla svaret är att ”jag blir inget specifikt” men jag kommer vara betydligt bättre rustad för framtiden. Vilken den framtiden är skall i ärlighetens namn sägas att jag finner oerhört oklar för tillfället. Jag har inget uppsatt mål med utbildningen, annat än att klara den då. Inte i nuläget i alla fall. Men kunskap är ju inte tung att bära tänker jag. Vilken väg den leder mig in på i framtiden återstår att se. Finns ingen utpekad nu som sagt. Just nu leder utbildningen, eller vägen om ni nu föredrar, inte någon annanstans än till mig själv.
”The road to nowhere leads to me”
Utöver det ovan, som rör min utbildning, så har den nuvarande vägen som jag slog in på där för några månader sedan och som beskrivits i denna bloggserie nu lett mig till vad som känns som vägs ände. En vändplan. Eller egentligen så kan väl den nuvarande vägen fortsätta på precis som den gör nu. Utan problem. Men den känns inte som att den leder någonvart just nu. Känns lite som att stå och trampa vatten. Kanske mer som att den går i en cirkel än att den nått sitt slut. Så för att bryta det hela så behövs en avstickare. En väg ut från cirkelvägen. En ny vägkorsning. En ny Crossroad. Som tur är så finns det faktiskt tre stycken avstickare som leder ut från cirkelvägen. Tre olika vägar som alla påverkar varandra beroende på vilken jag väljer, för det går endast att välja en av dem. Varför? Jo, det skall jag berätta i framtida inlägg i denna bloggserie. En bloggserie som det börjar kännas som det är dags att knyta ihop snart. Slutföra ”boken”. Skriva sista kapitlet. Men inte än. Vi är inte riktigt, riktigt där än. Finns en del kvar att berätta. Att dryfta. Att fundera runt och agera på. Detta för att hitta den slutliga vägen. För det är ju den jag söker. Vägen som leder någonstans även om den för tillfället gömmer sig och spelar svårfunnen. Eller åtminstone inte visar sig helt. De sista inläggen i denna serie skall fokusera på att hitta den vägen. Kommer bli ett sökande både internt i mina egna känslor men också externt för att klargöra om vägen är möjlig att vandra. Vad det betyder får ni läsa om i framtida inlägg. Men var så säker, även om den är ett mysterium i detta nu, även om den bara är en dröm, så skall jag göra allt för att identifiera den och komma till klarhet. Vägen framåt SKALL leda någonstans och inte bara fortsätta i en cirkel. Mot ingenstans.
”I still find it all a mystery
Could it be a dream?”
Tidigare kapitel i denna bloggserie hittar ni här:
Prologue: Whole Lotta Love
Chapter 1: Wanna Be Startin’ Somethin’
Chapter 2: Waiting For A Girl Like You
Chapter 3: Writings on the Wall
Chapter 4: Perfect Strangers
Chapter 5: Love Me Again
Chapter 6: Love to Love
Chapter 7: Still Loving You
Chapter 8: True Colors
Chapter 9: The Most Beautiful Girl in the World
Chapter 10: What Kind of Love
Chapter 11: Simple Man
Chapter 12: Roads Untraveled
Chapter 13: Shy
Chapter 14: I Only Wanna Be With You
Chapter 15: Road to Nowhere
Epilogue: ???