Ikväll innan middagen så fick jag och hon som jag brukar referera till som den bästa av de bästa för oss att vi skulle ta en snabbutflykt ut på Långön utanför världsmetropolen. På Långön, som verkligen gör skäl för sitt namn, finns det en rad vikingagravar och fångstgropar och är en vacker liten strapats att uppleva. För att komma ut på ön så behöver man gå över en järnvägsbro, vilket man väl egentligen inte får göra, men får är ju djur som betar i hagen och inget vi två rebeller bryr oss så mycket om. När vi så parkerat bilen och började gå mot nämnda järnvägsbro så var det ett konstigt surrande ljud som hördes men vi kunde inte riktigt lokalisera vars det kom ifrån. När vi så kom fram till bron så möttes vi där av 2 stycken från Jamtli som höll på att filma en informationsfilm om just Långön, som ni kan se här, och vi stannade ju givetvis till och pratade med dem ett tag. Det visade sig att de väntade på Inlandsbanetåget så de kunde få med det på sin film, men det höll inte sin tidtabell, så de var på väg att packa ihop och åka därifrån. Vad surrandet var? Jo, det var drönaren som de hade i luften för att försöka filma tåget. Hur som helst så gick vi vidare över på ön och gick till den ena änden innan vi vände tillbaka hemåt för matlagning. En riktigt fin promenad i en underbar natur – Meesa like this, som Jar-Jar skulle sagt!
