Jag har ju tidigare framhävt att jag väl egentligen inte är en musikkille, om man nu kan vara det, utan att jag alltid varit mer av en filmnörd. På det stora hela så är väl det där filmnördandet sant, men vad gäller det här med musiken så får jag kanske krypa till korset och erkänna att jag är mer en musikkille än jag tidigare velat erkänna. På senare år så har jag totalt nördat ned mig i hifi-produkter, speciellt gamla vintage stereoprylar, och jag har verkligen snöat in på det här med vinyl. Jag springer på skivloppisar och köper både gamla och nya LP-skivor till höger och vänster samtidigt som jag även köper nya som gamla stereoprodukter. Gör inte det en till musikkille så vet inte jag. Sedan att jag också gått från att favorisera hemmabioljud, dvs surroundsystem, till att istället vara mer intresserad av tvåkanaligt säger väl sitt. Oavsett så gillar jag att lyssna på allehanda musik, främst då på vinyl nu för tiden, och jag har nog nästan alltid på någon typ av musik i bakgrunden.
Precis som jag skrev om ifjol så har Spotify även i år sammanställt det som de kallar ”Wrapped”, dvs där de presenterar de låtar som man gillat mest, eller spelat mest, under det gångna året. Enligt årets lista så har jag lyssnat 16726 minuter på Spotify och den låt som jag tydligen lyssnat mest på, och som det var kärlek med från första lyssningen, var The Wicked Rule the Night från Avantasias nya skiva och där de gästas av Ralf Scheepers från Primal Fear. Men jag lyssnade ju inte bara på den, utan totalt så snurrade jag igenom 1199 låtar där de övriga på min topp-5-lista var:
- The Wicked Rule the Night av Avantasia
- I Don’t Believe in Love av Queensrÿche
- Roads to Madness av Queensrÿche
- Invincible av Avantasia
- Eyes of a Stranger av Queensrÿche
Även om det ser ut som det blev mest Avantasia och Queensrÿche så lyssnade jag faktiskt på totalt 508 olika artister under det gångna året, tro det eller ej! Men som vanlig så blev den artist som jag spenderade mest tid med, faktiskt hela 4154 minuter, inte helt förvånande Queensrÿche. Det var det endast 0,05% av alla Spotify-lyssnarna som gjorde, så liiiite unik i mitt lyssnande är jag nog allt. Övriga toppartister på min topp-5 var:
- Queensrÿche
- Avantasia
- Nestor
- James Newton Howard
- Meat Loaf
Min lyssnarpersonlighet är tydligen ”Dyrkaren”, eller FNLU = Familiarity, Newness, Loyalty, Uniqueness och motiveringen var; När jag gillar en artist så älskar jag verkligen dem. Jag är snabb med att ta till mig nya releaser och spelar mina favoritlåtar på repeat.
Slutligen så var ju inte helt oväntat min toppgenre Hårdrock och även om jag totalt lyssnade på 21 olika genrer så var de övriga på min topp-5 Scorecore, Melodisk metal, Melodisk hårdrock och Sleaze rock. Mycket rock blir det!
Det råder absolut inga tvivel om att jag gillar Avantasia och Queensrÿche, men det visste vi ju redan. Det som är mer förvånande, åtminstone för undertecknad, är att jag trodde att Nestor skulle placera sig högre, även om de nu hamnade på en tredjeplats bland mina toppartister. Had nog i min enfald trott att någon av deras låter skulle kvala in bland topplåtarna då jag verkligen – och då menar jag VERKLIGEN – gillar deras 80-talsdoftande debutplatta Kids in a Ghost Town. Om du missat den så råder jag dig verkligen att lyssna på den, du kommer inte att ångra dig! Deras låt 1989 går verkligen inte av för hackor, för att inte tala om deras duett Tomorrow med ingen mindre än 80-talets bystdrottning, och tillika undertecknads favorit under många ungdomsår, Samantha Fox. Magisk bra!
Så, där har ni mitt 2022 i musik, hur var ditt?
”So, call the police
Call the fire squad or anyone
Get me a priest
’Cause I’m a lost child on the run”