Tänkte i några inlägg analysera och kåsera lite om min nuvarande situation och även våga mig på att spekulera om framtiden utifrån de val, förhoppningar och rädslor som finns. Allt detta kommer ske utifrån det senaste Bond-ledmotivet då jag på något sätt finner låten passande till min nuvarande livssituation. Vi har nu kommit till den nionde installationen i denna bloggserie;
”I want
to feel love, run through my blood. Tell me is this where I give it all up?”
Jag har väl genom åren känt det några gånger. Kärlek, alltså. Och då pratar jag inte om nyförälskelse eller fysisk attraktion utan om vanlig hederlig gammal kärlek. Du vet, den där sorten som inte rostar. Om jag skall vara riktigt, riktigt ärlig så är det inte många gånger jag känt den. Precis som jag skrev i del 2 och i del 3 i denna serie inlägg så har jag ju alltid sett mig om efter den där grönare gräsmattan på andra sidan vilket inte direkt är vad man gör när man känner kärlek. Inte riktig kärlek i alla fall. Tror jag. Eller vill tro åtminstone.
När jag var i tonåren var jag väldigt kär i en tjej. Gjorde även ett utspel för att bli tillsammans med henne men det gick inte som planerat utan hon avstod mitt fumliga erbjudande. Förvisso så återkom hon senare och försökte få till något men då avstod jag istället. Varför vet jag inte då jag nog fortfarande var lite kär i henne men hade nog att göra med att hon redan tackat nej en gång. Har därefter upplevt förälskelse flertalet gånger men vet inte riktigt om jag verkligen varit kär. Jag har nog ofta varit mestadels kär i omgivningen. Speciellt i de längre förhållanden jag befunnit mig i. Omgivningen har oftast varit en så stor del av mitt liv så man kan säga att det är det jag varit riktigt kär i. Varje gång som förhållandena tagit slut så har jag förvisso sörjt hon jag varit tillsammans med, inget snack om den saken, men främst har jag nog sörjt att mitt liv förändras så radikalt då jag även på ett sätt gjort slut med omgivningen. Faktum är att det har nog varit den jobbigaste grejen.
Men nu börjar det vara dags igen. Dags att känna hur pulsen slår lite snabbare. Dags att träffa någon som får mitt hjärta att slå lite snabbare. Dags att ge upp allt annat och satsa på det. Och jag vet ju redan vem jag vill göra det med. Vem denna någon är….