För flera månader sedan skrev jag om en sak som vid skrivandets stund skulle vara klart inom två veckor. Åtminstone var det något som jag trodde just då i min enfald. Nu blev det inte så utan som vanligt så har ju allt dragit ut på tiden. Motparten pausade av oklar anledning allt innan jul men under den senaste månaden så har allt återupptagits och vi har fört en dialog om den möjlighet som förelegat.
Vad möjligheten är?
Tja, i det här läget så är det väl inte så mycket att hymla med antar jag. Blev där tillbaka i oktober headhuntad via LinkedIn för ett nytt jobb av ett företag som är på väg att etablera sig i Sverige och som bland annat opererar inom vindkraft. Företaget i fråga, CGN Europe eller China General Nuclear Power Group Europe, är ett kinesiskt (duh!) företag som köpt ett av projekten i Etapp 1 av Markbygden projektet utanför Piteå. För er som inte vet så är Markbygden Sveriges största projekt med planering på 1101 installerade vindkraftverk när det är klart. Storleken på parken som CGN köpt är 179 vindkraftverk med sikte på att göra mer affärer i Sverige. CGN är ett gigantiskt företag med 35000 anställda världen över och håller även på med kärnkraft (duh #2!) och solenergi.
Jobbet som sådant som vi diskuterat har varit som ansvarig för driftavdelningen och bygga upp den här i Sverige. Ett riktigt intressant jobb måste jag säga! Tanken var/är att utgå från Umeå och bygga upp ett kontor och anställa in kompetent personal för att fortsätta växa. Men, i veckan så valde jag att neka det bud som låg på bordet. Vi har haft en lång diskussion om anställningens innehåll som sådant gällande allt från lön till förmåner, placeringsort och den framtida expansionen. Vi kom till slut till vägs ände i diskussionerna där deras bästa erbjudande fanns på bordet och även om det var lockande med en rejäl summa pengar så var det för mycket som var osäkert och inte till min fördel. Har haft många diskussioner med allt från facket till min gamla chef och kommit till slutsatsen att även om det skulle blivit bra så är jag värd mer än det som låg för handen. Insikten om mitt eget värde och det faktum att det fanns liiite för mycket oklarheter gjorde att jag tackade för visat intresse men även tackade nej till erbjudandet i veckan som var.
Har ju uttryckt att året skall genomsyras av att ta chanser men i det här fallet så kändes det inte riktigt som en chansning jag ville ta. Att gå från det jag har till detta. Inte med det erbjudande som låg på bordet i alla fall. Jag har gett dem ett moterbjudande och ifall de godtar det så är jag beredd att ta en chans, men inte enligt de förutsättningar det skulle inneburit nu. De har under förhandlingens gång sagt att de inte vill göra det som jag erbjudit dem men jag har ändå sagt att erbjudandet kvarstår ifall de skulle ändra sig.
Det var det. Hyser inga förhoppningar om att de skall återkomma utan jag lägger nu detta till handlingarna och fokuserar detta projekt på att avsluta MBA-utbildningen istället. Därefter har jag lite tankar och idéer om vad jag vill framgent men för nu så ligger som sagt fokus på att avsluta utbildningen på bästa möjliga sätt.
Projekt I – ??? (Tidigare Projekt #10 & A)
Projekt II – Winter’s Heart (Tidigare Projekt #4 – del 1, del 2)
Projekt III – Fit For the Future (Tidigare Projekt #11 ”No Pain, No Gain” & H – del 1, del 2, del 3)
Projekt IV – Easy Livin’ (Tidigare Projekt #14 ”A Room With a View” – del 1, del 2 & D – del 3)
Projekt V – A Leap of Faith (Tidigare Projekt #18 & G – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11, del 12)
Projekt VI – Retro (Tidigare Projekt #16 & F – del 1, del 2, del 3, del 4)