Ibland så reagerar man bara på en känsla, en ingivelse i stunden, en idé som bara poppar upp där och då. Ibland så agerar man utefter mer uttänkta planer, utefter en game plan som bestämts i förväg för att det slutligen skall leda till det man vill uppnå. Oavsett om det är någon av de två scenariorna, eller en hybrid av dem, så brukar även de bäst utlagda planerna behöva tweakas under vägens gång. Man behöver anpassa sig och förhålla sig till händelser som man omöjligt kunnat förutse. Hur man väljer att göra detta, anpassa sig, beror givetvis på vad det gäller men jag skulle också vilja påstå att det beror på tidpunkten som det sker. Beroende på både var, när och hur man som person befinner sig i just den tidpunkten och hur omgivningen, världen runt omkring, ser ut så kommer valen och besluten att se annorlunda ut. De påverkar både medvetet och omedvetet. Det här gäller små som stora beslut. Givetvis.
Om vi börjar med det personliga så bygger det definitivt på vilken erfarenhet, vilket bagage, man har med sig. Hur känslomässigt stabil man är, hur bra man i just detta nu är att ta förnuftiga beslut, hur påverkad man blir av händelsen som triggar det hela och hur ens egna preferenser ställs i förhållande till det som sker där och då. Utöver det så finns alltid aspekten gällande hur gärna man vill att något skall ske, hur gärna man vill att endera ingivelse man fick skall bli verklighet eller hur viktiga man tycker ens långsiktiga planer är. Det kan alltid ses som ett tecken på just den tiden i ens liv när man tittar på hur man agerar. Jag reagerar definitivt helt annorlunda idag, med den erfarenhet och den kunskap jag har, än jag gjorde när jag var tonåring. Tur är väl det! Har på sistone ställts inför ett par situationer, både planerade och oplanerade, där jag behövt agera på stående fot och när jag reflekterar över hur jag reagerat så här i efterhand så måste jag säga att jag verkligen gjort på sätt som jag under inga omständigheter skulle gjort tidigare. Vilken både förvånar men också tyder på en personlig utveckling som jag, helt ärligt, inte trodde jag var förmögen till eller ens i behov av. Vilket förstås var helt fel. Alla, inklusive undertecknad, mår verkligen bra av utveckling och numera försöker jag omfamna den med hela min själ. Några av tillfällena som dykt upp har jag väntat på. Bidat tiden och väntat på att de skulle materialisera sig. Vilket på ett sätt gjort dem planerade men då de dykt upp så har handlandet varit helt på ingivelse. Det har varit lite som i Europe-sången nedan:
”It wakes him up, he turns around
And now he’s gone
He’s been waitin’ for this moment desperately
Now the time is right, he’s turnin’ back
He’s going home[ ]”
”But every time I realize I need her more and more
I’d never make it on my own[ ]”
Den påverkan som omvärlden haft på besluten har i mitt fall varit relativt begränsade. Eller förresten, om de varit det eller inte vet jag faktiskt inte riktigt. Eftersom jag lever här och nu så kan det mycket väl vara så att det haft ett enorm inflytande på mitt agerande. Att jag följt tidens ström och anpassat mig så mycket att allt jag gör är utifrån de tecken som är signifikanta för denna tidpunkt. Vem vet? Är det möjligen så att jag endast agerat så som avslutningen på Place Vendome-låten?
”Can’t you see we’re following the sign of the times?”
Same…
..same…..but different…
Just Sign of the Times har använts av många som låttitel och även om det finns fler så finns det några utöver de två ovan som jag lyssnar på regelbundet och som jag kan starkt rekommendera; Jack Russel’s Great White, Quiet Riot, Queensrÿche, och sist, men inte minst, den fantastiska Prince.
Tidigare inlägg:
#1 Turn Back Time x2
#2 Live and Let Die x2
#3 King of Fools x2
#4 Winds of Change x2