Tänkte i några inlägg analysera och kåsera lite om min nuvarande situation och även våga mig på att spekulera om framtiden utifrån de val, förhoppningar och rädslor som finns. Allt detta kommer ske utifrån det senaste Bond-ledmotivet då jag på något sätt finner låten passande till min nuvarande livssituation. Här kör vi på fjärde inlägget;

”I’m prepared for this, never shoot to miss”

När jag väl bestämt mig hur jag vill ha det så brukar jag se till så att utfallet blir det jag vill. Spelar egentligen ingen roll vad vi pratar om för något. Om det är en jobbgrej, något som rör mitt vardagliga liv eller om det är någon person som jag vill umgås lite mer och lite intimare med. Har jag bestämt mig så är målet klart och då satsar jag allt på att nå det målet, dvs skjuter för att träffa. Inte för att missa. Men några få undantagsfall så har det hittills alltid lyckats. Alltid. Inte för att verka stursk eller framstå som en person som inte kan misslyckas, för det kan jag. Jag kan missa. Men jag satsar inte på att missa och jag brukar lyckas tweaka till det så jag hittar. Oftast mitt i prick. Sedan kan det ju visa sig att det inte var rätt måltavla som jag sköt på, men det är en annan sak…

Som jag nämnde i inlägg #3 så tror jag mig ju nu hittat det jag vill ha. Tror. Är inte riktigt säker. Vet att det är något som jag vill. Vet att jag vill ha personen ifråga närmare mig, men vet inte riktigt om jag är beredd på det. Är jag? Jag tror att jag är det men som nästa inlägg kommer belysa så kommer det bli en ”liten” storm om jag agerar på det. Vill jag blåsa upp till den stormen? Jag tror det. Eller egentligen så vet jag ju redan. Eller tror mig veta. Att jag är redo för stormen, det är jag. Är nog mer en fråga om ifall jag väljer att skjuta, kommer jag då att hitta? Jag skjuter ju inte för att missa men är inte sådär säker som jag brukar vara i dessa situationer den här gången. Eller så har jag förträngt hur det brukar vara. Hur jag brukar känna. Kanske brukar jag ha varit så här osäker. Inte osäker på vad jag vill utan osäker på att träffa. Osäker på att inte misslyckas. Att inte missa…

Jag vet att jag är beredd på detta och jag vet att jag vill detta. Väljer jag att skjuta så skjuter jag för att inte missa men grejen är att om jag träffar så tror jag det kommer bli underbart fantastiskt bra. Det är ju det jag vill. Om jag missar så har jag riskerat väldigt, väldigt mycket och mitt liv kommer definitivt att förändras även då. Troligen till det sämre då jag kommer bränna en del broar. Att det kommer bli en storm i båda fallen det är klart. Men är ju lättare att rida ut den om man träffar än om man missar för då har man ju någon att göra det med. Är ju bara den där lilla detaljen att målet inte är stilla utan är ju ett rörligt mål som kan vara väldigt svårt att träffa. Mycket skulle stå på spel för målet med så det är svårt att veta hur det skall bli. Som sagt, stormen kommer jag beskriva närmare i nästa inlägg men till dess så tror jag mig vara beredd på den. Frågan är; kommer jag att skjuta?