Kom för några veckor sedan in på en diskussion runt det här med idoler. Människor som man på ett eller annat sätt ser upp till eller har sett upp till. Ni vet, de där man ville vara som när man växte upp eller de som man nu i vuxen ålder beundrar för deras framgånger på det ena eller andra området. Diskussionen handlade främst om idoler vi hade när vi växte upp. Personer i vår närhet som vi tyckte var ”häftiga”, som vi såg upp till och som vi både ville umgås med och vara som. Diskussionen knöt till viss del an till diskussionen om de olika rollerna vi ibland spelar och som jag skrev om i ett tidigare inlägg. I många fall så kom vi fram till att de idoler som fanns i ens närhet under tonåren faktiskt inte alls åldrats med värdighet. I mångt och mycket så var de ju inte alls speciellt coola egentligen och de som de facto var det har i dagens läge inget av sin forna ”stjärnglans” kvar. Inte ens i den tidigare beundrarens ögon. Allt som oftast har det visat sig vara väldigt osäkra och numera även till viss del alkoholiserade personer. Tragiskt börjar inte ens att beskriva det hela men för att vara ärlig så kunde det nog aldrig fortgå. De kunde omöjligen leva upp till den rosa skimrande hjältestatusen som de fick applicerat på sig och de som försökt leva kvar i den gamla tiden har mest blivit, ja..tragiska. Förstår att det kan göra ont att se how the mighty has fallen. Ljuspunkten blir ju främst att det är de som beundrat, de som varit fan, som klarat sig bäst. Det är de som blivit guldkanten i hela historien. Vilket ju är inspirerande.

Så hade jag själv då några sådana idoler när jag växte upp? Egentligen inte. Inga verkliga i alla fall. Har försökt att rådbråka mitt minne ifall jag såg upp till någon i min närhet men kan faktiskt inte riktigt komma på att jag gjorde det. Visst gillade jag vad vissa personer kunde göra men som helhet så hade jag nog ingen idol som fanns i Hoting med omnejd som jag såg upp till. Det närmaste jag kan tänka mig är i slutet av högstadiet när jag hängde med min vän Robban, som är några år äldre, en hel del. Kan inte påminna mig att jag såg upp till honom utan var nog mest att jag gillade att hänga med han som en vän. Vilket jag gör nu med. Så nä, ingen idol så. Jag hade andra typer av idoler, om man nu kan kalla dem det. Idoler från filmer, böcker och serietidningar. Var mer dem jag såg upp till och försökte efterlikna. Men det är ju inte riktigt samma sak. De är ju påhittade figurer liksom. Inte verkliga. Budskapen de förmedlade var väl grundade i verkligheten dock även ifall de allt som oftast var av det mer övernaturliga slaget. Men räknar inte det.

Så hur är det nu då? Har jag några ”Idoler” nu för tiden? Nja, egentligen har jag nog inte det nu heller. Jag kan dock, precis som så många andra, imponeras av personer som Elon Musk, Steve Jobs, Bill Gates, Amal Clooney, Oprah, Malala Yousafzai m.fl. men jag håller ju dem inte som några idoler direkt för det. Men det finns vissa drag hos vissa personer som jag kan gilla och avundas. Talanger som jag själv skulle vilja ha och som jag kan fascineras över hos personer som besitter dem. Eller ”talanger”, mer multi-talanger. Det vill säga när vissa personer är riktigt duktiga på något och när de ger sig i kast med något annat så visar det sig att de är riktigt, riktigt bra på det med. Ni vet, som han Donald Glover. En person som BÅDE är en riktigt, riktigt duktig skådespelare, en helt suverän manusförfattare samtidigt som han är riktigt, riktigt bra sångare. Fascinerande! Sånt gillar jag! En annan person som jag fascineras av är definitivt Jared Leto som är minst lika mångsidig och fantastisk i det mesta han tar sig för. Han är en duktig regissör, en sagolikt bra skådespelare och inte minst fantastisk sångare i ett av mina absolut nutida favoritband; 30 Seconds to Mars. Otroligt tråkigt att jag inte kunde vara på Gröna Lund när de spelade där häromveckan. Skulle verkligen velat se dem live. Sån oerhörd talang och multikonstnär det bor i den karlen!

DET kan jag tycka är stort. DET är nog så nära en ”idol” jag kommer idag. Inte just dem som, ja dem, utan mer att de är så otroligt duktiga på det de gör. På flera olika saker som de gör. Lika bra på samtliga. DET kan jag se upp till…