Komfortzonen. Det där mysiga området där vi känner oss bekväma och där vi känner att vi har kontroll över våra liv. Stället där vi föredrar status quo, att inget ändras och där vi alltid är trygga i vetskapen att om vi stannar här så kommer allt att vara okej. Inte bra, inte suveränt, men okej. Det är platsen där man kan trampa på i invanda fotspår, följa rutinen med sina dagliga uppgifter och med minsta möjliga stress genomleva sitt liv. Det är platsen där man inte behöver anstränga sig för mycket för att nå sina mål då det knappt existerar några. Platsen med få och små risker, vilket i sin tur givetvis genererar få och små belöningar och där risken är stor att man över tid blir uttråkad. Men det går som sagt att leva här och ha det helt okej.
Så, vad behöver man då göra för att komma ur detta tillstånd? Vad gör man ifall man upplever komfortzonen som total tristess? Jo, man behöver våga sig ut och utforska. Våga övervinna sin rädsla och ge sig ut i det okända. Det är kanske lättare sagt än gjort, speciellt i de fall då du har ett fungerande liv med fungerande rutiner på plats och du har svårt att ta till dig nya saker. Eller svårt att våga göra nya saker. Men det är definitivt genomförbart med rätt tänkesätt och rätt attityd. Lyckas du övervinna rädslan så kommer du att kunna nå en helt ny nivå av möjligheter där du växer som person och samtidigt utforskar möjligheter till att uppnå nya mål.
Varför pratar jag då om detta? För att bryta de senaste årens status quo i mitt liv och komma ur mina inkörda hjulspår så behöver jag våga utmana mig själv på ett positivt sätt. Helt ärligt så har jag i grunden varit alldeles på tok för rädd för att misslyckas med mina förehavanden och planer så jag har helt enkelt slutat utmana mig själv. Jag har hållit mig till de saker som jag redan varit bekant med och inte gjort det jag sagt i så många år. Det har varit mycket snack och lite verkstad, speciellt här i bloggen, om ni förstår vad jag menar. Jag har kunnat leva mitt liv här i komfortzonen men samtidigt så har det hela tiden funnits den där känslan att något saknats. Att jag känt att mitt liv varit ouppfyllt på något sätt. Men nu får det vara slut med det! Skall jag till att börja med genomföra målen jag skrev om i Man With a Plan-inlägget så behöver jag verkligen kliva ur min komfortzon. Börja leta efter möjligheter och anstränga mig, utmana mig själv och våga göra det där som jag hittills bara snackat om. Så vad skall jag då göra rent konkret för att ta mig ur denna komfortzon som jag skapat för mig själv? Jo, det är främst 4 saker:
- Inte vara rädd för att säga JA
Om jag rannsakar mig själv så har jag nog sagt nej till många saker bara för att det varit bekvämt. Jag hade kunnat säga ja, men av diverse anledningar där det varit bekvämare att stanna där jag varit så har svaret blivit nekande. Att säga ja till saker skapar en kedja av händelser som hjälper en i rätt riktning där man via små steg omfamnar det okända. Vilket är bra. Visst, tanken är väl inte att jag skall bli som Jim Carrey i filmen YES MAN, men mer att anamma uppgifter, projekt och saker som även ifall de är oklara och kan verka obetydliga faktiskt gör att jag utvecklar nya färdigheter från de erfarenheter som de skapar. Att säga ja till saker utan att veta vad som kommer att hända härnäst skall hjälpa mig att övervinna min rädsla.
2. Vara nyfiken och erkänna för mig själv att jag inte vet/kan
Genom att fråga personer som vet saker som jag inte vet så utvecklas jag som person. Att kommunicera med mina medmänniskor är alltså nyckeln till framgång här. Att identifiera områden där jag vill förbättra mig eller där jag vill få saker gjorda, som mina mål, och fråga personer som har rätt kunskaper och färdigheter eller som kan hjälpa till med det som behöver göras för att nå målet, så kan jag öka mina chanser att göra framsteg. Det gäller att vara nyfiken och komma ihåg att de flesta är villiga att hjälpa till bara man vågar fråga.
3. Omfamna förändring och lära mig att anpassa mig själv
Jag säger ofta att jag inte planerar saker, att jag tar det som det kommer och att jag inte tycker om att ha saker bestämda. Har skrivit om det förut här i bloggen också, vill jag minnas. Faktum är att det där endast till viss del är sant. Det jag inte brukar vilja göra är att bestämma exakt vad jag skall göra på en specifik dag, där gillar jag att ha mina alternativ öppna vilket allt som oftast brukar rendera i att inget blir direkt gjort tråkigt nog. I övrigt så brukar jag förbereda mig minutiöst för att vara säker på att saker och ting blir så som jag vill, som jag ”planerat”. Om det inte blir så som jag planerat så är det inte alltid självklart att jag tar till mig den nya situationen på ett bra sätt. Över tid så kan jag se fördelarna men initialt så letar jag ofta efter felen, dvs felen som gjort att det inte blivit som jag tänkt mig att det skulle bli. Men för att lämna komfortzonen så måste jag bli bättre på att hantera förändring och lära mig att anpassa mig själv till den nya situationen. Det skall inte spela någon roll ifall förändringen kommer sig av att en kris uppstår, som ett resultat av någon annans agerande eller om det kommer av mina egna val. Det viktiga är hur jag reagerar på det. Gäller att träna mig själv, träna mitt sinne att inse att förändringar är något normalt.
4. Se misslyckanden som en lärorik erfarenhet
Att acceptera tanken på att misslyckas är inte lätt men faktum är att genom att vi misslyckas så lär vi oss vad vi skall göra bättre för att vi skall förbättra oss själv. Genom att misslyckas så utvecklar vi våra färdigheter och blir bättre på att hantera framtida situationer. Erfarenheten vi får är med andra ord ovärderlig. Så jag behöver lära mig att acceptera att jag kommer misslyckas. Eller rättare sagt jag behöver lära mig att våga misslyckas. Finns få saker jag ogillar så mycket som att göra fel och att misslyckas men här behöver jag pusha mig själv och lära mig att skaka av mig misslyckanden och göra om och göra rätt utifrån de erfarenheter som misslyckandet gav mig. För som alla säger så lär vi oss ju mer av våra misslyckanden än av våra framgångar.
Där har ni dem, de fyra saker jag kommer fokusera på för att lämna min egna komfortzon. Men det räcker inte att bara tänka att jag skall göra det, jag måste måste börja göra det också. Verkligen pusha mig själv. Våga! Fast göra det på mitt egna sätt. Jag behöver sluta vara rädd för att misslyckas. Fast att vara lite rädd är nog bra när man skall pröva nya saker. Det håller en skärpt och gör att man levererar en bättre prestation. Vilket kan behövas. Hur som helst, genom att lämna komfortzonen så kommer jag förhoppningsvis att lära känna min sanna potential genom att jag tvingar mig själv att göra något svårt och anpassa mig efter hur det utvecklas.
”Don’t wish for it. Work for it.”
Unknown
Att kliva ut ur komfortzonen kommer både att hjälpa mig och vara en förutsättning för att lyckas med de saker jag skrivit om i dessa blogginlägg:
Crossroads & Breaking the Silence
Tidigare inlägg:
Life #1 – Ikigai
Life #2 – Meningen med livet
Life #3 – Att bli lycklig