Författare: MaiM

Tillbaka hemma igen. Eller hemma och hemma, känns inte som det längre. Vill bara bort härifrån igen. Pratade som hastigast med E i telefon och insåg att jag vill bara bort från henne med. Hon har degraderats till jag vet inte vad hos mig. Inget bra i alla fall. Vill bara få den här skiten…

Jahapp, då har jag nu gjort min lilla rundtur enligt följande: Jämtland->Västerbotten->Västernorrland->Jämtland. Blev en trevlig tripp där jag träffade en hel del gamla vänner och en del nya bekantskaper. Från Hoting styrde kosan mot Vännäs och min gamle vapendragare P med havande flickvän S. Mötte upp dem på eftermiddagen när de slutade jobbet och tillbringade…

Idag är det 2 månader sedan den dagen som jag för evigt kommer att förknippa med sorg och elände. En av de absolut värsta dagarna i mitt liv. Dagen då jag och E gick skilda vägar. Hur kunde det ske? Trodde inte jag skulle tvingas uppleva den dagen. E är ju, eller åtminstone var den…

Solen skiner, hyfsat varmt i luften och ledig. Dessutom höst vilket är min favorit årstid. Kan det bli bättre? Egentligen inte men som det känns nu kan det bara bli det. Dock börjar jag se en strimma ljus i mörkret, långt där borta. Gäller bara att jobba sig närmare nu. Känns faktiskt bättre än på…

Jahapp, då var denna vecka över. Arbetsmässigt, vill säga. Fast just nu känns det som att mitt liv mest kretsar omkring arbetet. Av eget val. Eller eget och eget. Av eget val på grund av hur situationen ser ut i mitt liv just nu. Tankarna flyger verkligen och far; vad skall det bli av mig…

Har gått och funderat på ett par grejer de senaste dagarna. Givetvis så är det om de senaste månadernas händelser. Är det så att det alltid är snälla människor som blir sårade och utnyttjade? Om jag själv får säga det så är jag en otroligt snäll människa som ställer upp för min partner i vått…

Låg i går kväll och såg på den urbota urusla serien Cheaters på TV400 och kunde trots dess bristande kvaliteter inte sluta förundras över hur lika många situationer var min egen. Hur tecknen varit desamma. Är för mig en gåta hur jag kunnat vara så blind den senaste tiden, inte sett alla tecknen. Allt verkar…

Ja det är väl bara att erkänna; Lillpojken har blivit stor. Har liksom aldrig tidigare nojjat mig över min ålder men den senaste tidens händelser, med den självförtroende törn som det inneburit, har gjort att ett annat sken nu lyser på antalet levnadsdagar jag upplevt. Bara att inse att man är inte 18 år längre….