MaiM's Blog

No Secrets, No Lies

Månad: januari 2009 Sida 1 av 3

Back on the road again..

Buss, Linköping, mig själv, sant? Japp, tro det eller ej men så är fallet. Vad göra? Tja, tror jag spar det till en annan gång. Nu är det kudden som väntar då bussen avgår tidigt, tidigt imorgon bitti från resecentrum. En vecka iväg från jkpg känns skönt. 73 timmar denna vecka på jobbet har satt sina spår. Behöver komma iväg och ladda batterierna. Kul, kul….

REO Speedwagon – Back on the Road Again

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Sanering..

..är precis vad min lägenhet skriker efter just nu. Den vrålar, ber, gnäller och lockar med gott samvete. Den gör allt, precis allt, för att bli städad. Och det behövs, tro mig. Men saknar helt enkelt motivation. Jag är egentligen en ganska så pedant människa och jag har under dagen gått omkring och småstädat på KVVT mest hela tiden. Även fast jag ogillar å det grövsta att städa efter andra. Men när jag kommer hem är det som att all lust att städa försvinner. Om man nu kan säga att man någonsin har lust med det. Har en halvt sanerat toalett här hemma, undrar när andra halvan skall göras? Golven är i starkt behov av en dammsugning och en avsvabbning. För att inte tala om fönstren som verkligen skulle behöva putsas. Men jag har helt enkelt inte lust, ork, vilja, kalla det vad du vill, jag vill bara inte. 24 lockar för tillfället mer. Min partner Jack och jag gör allt för att förhindra den ena katastrofen efter den andra. Och snacka om vilket team vi är. Snart har vi klarat av även detta dygn med bravur. Men vänta, vad var det? Tyckte jag hörde något. Japp, var Jack som ropade att nu bär det av igen. Dags att avsluta detta dygn. Håll till godo med ytterligare en Maiden låt så skall jag göra Jack sällskap..

”Tjoflöjt, karla fan…”, som pianostämmaren skulle sagt. Vi som vet vem han är, vet. Ni som inte gör det får undra…

Iron Maiden – Hallowed Be Thy Name

<!–
WriteFlash('’);
//–>

I work all night, I work all day…

Nej, detta inlägget skall inte handla om Abba eller om deras gamla slagdänga Money, Money, Money. Titeln åsyftar istället vad jag sysslat med den senaste tiden. Jobbat, jobbat och åter jobbat. Nog för att jag, okej inte älskar, men i alla fall tycker om mitt arbete väldigt mycket så kan det bli för mycket även för mig. Det KAN bli för mycket av det goda. Med helgens (Lör+Sön) två 12-timmarspass så har jag räknat ut att jag kommer att ha jobbat 73 timmar denna vecka. Det sliter, kan jag säga. Har varit fullt ös, medvetslös från första minuten till sista hittills denna vecka. Förhoppningsvis så blir det lugnare i helgen. Knock on wood…

Annars så är det 24 som gäller för hela slanten just nu. Jag och Jack Bauer är ett i vår jakt på terroristerna som hotar det stora landet i väst. Helt klart en av de absolut bästa serierna som gjorts. Sanslöst hög kvalitet på samtliga säsonger som gjorts hittills. Plöjer just nu igenom säsong 6 som jag medvetet har undvikit ett tag men som nu känns motiverat att se på då säsong 7 äntligen börjat sändas (amerikansk TV). Har förutom detta även kommit en film som jag inte sett; 24 – Redemption, vilket verkar även den lovande. Har ni mot all förmodan agerat struts det senaste åren med huvudet begravt i sand och missat denna pärla med en fantastisk Kiefer Sutherland i huvudrollen så bör ni som Errol skulle ha uttryckt det: SKÄMMES, TA MIG F-N!! Å, andra sidan kan ni ju skatta er lycklig åt att då ha för det första 6 x 24 timmar att åtnjuta, för att därefter säkerligen kunna se hela säsong 7 med ytterligare 24 timmar. För att inte tala om filmen på minst 1,5 timmar och de Toyota sponsrade prequel-avsnitten som finns mellan varje säsong. Er vårvinter är definitivt räddad. Fantastiskt, eller hur?

Nu är det mat som gäller och idag får det bli ett halvfabrikat. Behöver ju inte vara så seriöst jämnt, tycker ni inte? Receptet? Tja, kommer väl nedan om ni önskar:

Pytt-i-Panna

Ingridienser
Findus Oxpytt
Felix Gammeldags Rödbetor
Vändstekt ägg

Behöver jag ens förklara hur man tillagar denna anrika svenska klassiker? smiley

Dagens måltidsdryck: Ett kallt glas mjölk.
Dagens middagsmusik: Det är väl dags att plocka fram Iron Maiden nu, tycker ni inte? Absolut en av de största favoriterna och det får bli en låt från deras oerhört underskattade skiva Brave New World; Out of the Silent Planet.

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Filmer att se fram emot #2, 2009…

Visst har jag vetat om ett tag att denna skulle filmas. Visst såg jag nedanstående trailer med kinesisk tal för ett par månader sedan. Visst har mina förväntningar varit låga från första början. Men att de, vid den nu första anblicken, skulle vanhedra denna installation lika mycket som den urusla versionen med Van Damme och Kylie Minouge trodde jag nog ändå inte. Lite förhoppningar hade man ju, men de verkar alla, hur små de än var, komma på skam. Ända förhoppningen nu är ju att den blir så dålig att den blir underhållande. Något som JCvD-versionen inte lyckades med. Den var bara dålig. Punkt. Nu skall man ju inte ha förutfattade meningar och såga något i förskott. Definitivt inte då man mest bara baserar det på trailerns utseende, men i detta fallet tror jag nog att det är befogat. Det räcker ju att titta på rollbesättningen för att man skall bli gråtfärdig. Inte gråtmild, utan gråtfärdig. Det enda bra man skulle kunna säga om det hela är väl möjligen att de hittat en svart skådespelare att spela rollen som Balrog. Hurtillvida Michael Clark Duncan passar i rollen elelr inte återstår att se, men jag är skeptisk.

Varför går jag i gång med stora motorsågen redan nu? Innan jag sett den. Jag brukar ha ett ganska så öppet sinne för filmer jag inte sett, om de nu inte tillhör en genre som jag överlag ogillar. Typ musikalfilmer. Men i detta fallet är det annorlunda. I detta fallet har filmmakarna tagit sig an något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Något från min uppväxt. Något jag spenderat enormt mycket tid med och något som ett tag definerade vem jag var i tonåren. Vad i hela friden pratar han nu om? Givetvis så är det den nya filmatiseringen av ett av de bästa tv-spelen genom tiderna; Street Fighter II. Antalet timmar jag lagt ned på detta spel är otaliga och antalet matcher jag gått i detta superba beat n’ up är oändliga. Jag spelar det faktiskt till och från än idag. Så när de nu bestämt sig för att göra en filmatisering, igen, av något som jag praktiskt taget avgudar så skär det i hjärtat när man ser hur de behandlat det hela. Jag blir ledsen i hela kroppen. Hur kan man ge rollen som Chun-Li till en icke asiatisk tjej? Hur kan man rollbesätta Bison med en ljushårig(!) karl med skägg? Och hur kan man ens tänka tanken på att göra en Street Fighter film utan Ryu och Ken? Den enda de verkar fått till är Vega och den killen bär ju stålmask! Verkar om möjligt bli ännu sämre än spektaklet där de gjorde Guile till huvudkaraktär och castade Jean Claude van Damme i den rollen.

Har det då inte gjorts någon bra Street Fighter film? Givetvis har de det. Men dessa är animerade. Det finns en rad animerade filmer och TV-serier men kronan av dessa går helt klart till det första animerade försöket; Street Fighter II – The Animated Movie. En riktigt bra film som tar tillvara på karaktärerna på ett strålande sätt. Skall ni se en SFII-film så är det den ni skall se. Rekommenderas varmt.

Så är då Street Fighter – The Legend of Chun-Li en film att se fram emot? Tja, den kan ju som sagt var bli så dålig så att den blir underhållande. Man kan ju alltid hoppas. Den 27 februari brakar det loss på bioduken…

Street Fighter – The Legend of Chun-Li

<!–
WriteFlash('’);
//–>

No. 3

3. The Lord of the Rings – The Fellowship of the Ring (imdb.com)

År: 2001
Regissör: Peter Jackson
Skådespelare: Ian McKellen, Viggo Mortensen, Christopher Lee

Egentligen var det väl ingen som kunde ha haft speciellt höga förväntningar på denna film. Peter Jacksons tidigare alster var långt ifrån några mästerverk även om han visat att han behärskade drama i och med Heavenly Creatures, att han tillsammans med Weta kunde skapa specialeffekter som i The Frighteners och att kan kunde berätta en trovärdig historia som i Forgotten Silver. Men i ärlighetens namn så förknippades han nog mest med slasher/gore-rullarna Braindead och Bad Taste samt den barnförbjudna versionen av mupparna; Meet the Feebles. Alla på min skala väldigt underhållande filmer men knappast några mästerverk. Hur denna man med denna bakgrund lyckades säkra rättigheterna till fantasy böckernas bibel och övertala ett filmbolag att finansiera det hela övergår mitt förstånd. Men tur är väl det. För en sak är då säker och det är att Jackson levererade. Han levererade över allas förväntan. Och han gjorde det tre gånger om.

Att jag är ett fantasy fan är nog årets underdrift. Jag läser i stort sätt inga andra böcker än fantasyböcker och jag har nog sett det mesta i filmväg som på något sätt anknyter till fantasy. Givetvis så spelade man ju även Dungeons & Dragons i sin ungdom. Har egentligen bara läst JRR Tolkiens böcker en gång och fann dem väl, ja hur skall jag säga, okej. Varken mer eller mindre. Visst inser man hur mycket andra författare har lånat från Tolkien, men enligt mig så finns det betydligt bättre fantasyböcker. Med filmerna däremot är det en helt annan femma. Där befinner sig Tolkiens alster i en helt egen division som är så långt före övriga fantasyfilmer att det är svårt att förstå.

Fellowship of the Ring är helt klart den bästa i trilogin och innehar en välförtjänt tredjeplacering på denna lista. Allt är perfekt. Den skitiga realismen, det spektakulära fotot, det underbara soundtracket och den fantastiska rollbesättningen. Ian McKellen spelar inte Gandalf, han ÄR Gandalf. Jackson lyckades verkligen krama ur det bästa ur Tolkiens bok och resan genom Moria är verkligen filmkonst när den är som bäst.

Givetvis så gör sig ju historien, precis som i fallet med Star Wars, bäst om man ser alla tre filmerna i en följd. De två efterföljande håller egentligen samma höga kvalitet som denna men Fellowship är den av de tre som omvärvas av den tydligaste auran av saga, och det är något som tilltalar undertecknade.

<!–
WriteFlash('’);
//–>

4. The Maltese Falcon (1941)
5. Star Wars: Episode V – The Empire Strikes Back
6. The Usual Suspects
7. The Sting
8. Where Eagles Dare

9. Notting Hill
10. The Young Master

För bra…

…för att vara sant. Nästan. Inte alls. Men kanske ändå. Det är ju trots allt Dolph vi pratar om. Mannen som dödade He-Man som actionfigur i och med sin insats i Masters of the Universe – filmen på det glada 80-talet. Denna har som sagts tidigare i denna blogg potential att bli precis hur usel som helst och i och med det så tror jag att undertecknad kommer att tycka att den är hur underhållande som helst. Jag kan givetvis ha fel, vilket har hänt förut. En gång. Jag sa en gång att jag hade fel och det visade sig att jag hade fel i det påståendet. Jag hade ju haft rätt från början. Självdistans och ödmjukhet är mina andra och tredje namn smiley….hahaha…. Kan man annat än älska den nya trailern? Tror inte det, va?

Dolp Lundgren – Command Performance

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Well, nu är det mat som hägrar. Dagens förtäring består av ris, kött och wokade grönsaker. Smaskens till sista slicken. Receptet kommer nedan:

Björn H:son Larssons superwok

Ingridienser
Valfritt ris (Basmati, Jasmine m.fl.)
Strimlat älgkött
Minimajs
Broccoli
Morötter
Thai Sweet Chilli Sauce
Mrs. Cheng’s Mushroom Soy
Spansk olivolja anpassad för stekning
Salt & Peppar

Koka riset enligt anvisning. Hetta upp en wokpanna och woka grönsakerna i olivoljan. Woka därefter köttet separat, salta & peppra, och när det är färdigt så blanda i de färdigwokade grönsakerna. Smaksätt därefter med sweet chilli såsen och sojan. Låt puttra i wokpannan och gotta till sig i några minuter. Servera därefter tillsammans med riset och ett smaskigt mjukt bröd. Bon apétit..

Dagens måltidsdryck: Isvatten med några stänk citronkoncentrat
Dagens matlagningsmusik: Journey – Don’t Stop Believin’

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Vem Björn H:son Larson är? Det måste ni väl veta. Det är ju hårdingen från en av våra svenska filmkultklassiker. Om ni inte vet så avslöjar jag det en annan gång…

Ren och skär njutning…

Äntligen är väntan över. Abstinensen får nu ett slut. Beroendet blir återigen tillfredsställt. Nej, jag har inte återfallit till snusandet (några dagar till bara så är det ett halvårs uppehåll, stakt jobbat H!!) utan jag pratar om att äntligen så återvänder min husgud Dean Winchester till den lilla rutan, som faktiskt är rätt stor hos mig. Det första avsnittet av Supernatural efter juluppehållet sänds ikväll, i staterna då, vilket gör att när jag kommer hem från sista jobbnatten imorgon bitti så finns det att ladda ned. Om ni precis som mig haft svårt att fylla det tomrum som Winchester bröderna efterlämnat så kan ni alltid hålla till godo med promon för kvällen avsnitt nedan….

”So what do you say we kill some evil sons of bitches and we raise a little hell, huh…”

<!–
WriteFlash('’);
//–>

No. 4

4. The Maltese Falcon (imdb.com)

År: 1941
Regissör: John Huston
Skådespelare: Humphrey Bogart, Mary Astor, Peter Lorre

Film noir, min absoluta favorit filmgenré, när den är som bäst. Dashiell Hammett’s hårdkokta kriminalhistoria med den cyniske privatdetektiven Sam Spade är här regisserad av debutanten och den sedemera hollywoodlegenden John Huston. En fantastisk rollista med en suverän Humphrey Bogart i huvurollen och en obehagligt slemmig Peter Lorre i en av skurkrollerna la grunden för en av de bästa filmerna som släppts från drömfabriken i väst.

En ung kvinna kommer in till Spade och hans partner Archers kontor och lyckas övertala Archer att förfölja en man som hon påstår är hennes systers pojkvän. Dessvärre blir Archer mördad under uppdraget och Spade blir polisens huvudmisstänkte. Medan han försöker att rentvå sig själv så upptäcker Spade att den unga kvinnan inte är vem hon utgett sig för att vara och att allt verkar leda till en mystiskt fågelstaty som enligt sägnen skall bestå av ovärderliga juveler; The Maltese Falcon.

”The stuff that dreams are made of…”

<!–
WriteFlash('’);
//–>

5. Star Wars: Episode V – The Empire Strikes Back
6. The Usual Suspects
7. The Sting
8. Where Eagles Dare

9. Notting Hill
10. The Young Master

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén