Den 14 juli, mitt i min semester, så blev jag kontaktad via LinkedIn av en rekryteringsfirma angående en tjänst som Wind Portfolio Director för en investeringsfond inom förnybar energi. Jag brukar av vana tacka nej till sådana förfrågningar och i stort aldrig ställa upp på några intervjuer, men av någon outgrundlig anledning så sa jag denna gång JA till att få veta mer om tjänsten ifråga. Eftersom jag var på resande fot så tog det till slutet på juli innan vi fick chans att ha ett samtal där rekryteraren kunde beskriva tjänsten ifråga mer och baserat på vad jag hörde så blev jag nyfiken på att få veta mer, så jag gick med på en intervju med företaget ifråga.
Den 4 augusti så hade jag en första intervju med hon som skulle bli min chef och den 18 augusti hade jag sedan en andra intervju med min blivande chef, en svensk kollega och chefen för hela förnybara infrastrukturfonden.
En kul notis här är att tjänsten som den svenska kollegan innehar, vilket är motsvarigheten till denna fast inom vattenkraft, var en tjänst som jag diskuterade med bolaget för ungefär 1,5 år sedan, dvs i början på 2020, men som vi då snabbt kom överens om att jag inte var rätt person för.
Sedan följde en tredje runda den 26 augusti där jag hade en slags runda-bordet-intervju/meet-and-greet med en rad andra inom företaget, inklusive en nyanställd Portfolio Manager inom vind som sitter i Stockholm. Den 7 September fick jag sedan ett formellt bud via rekryteraren och dagen efter så kom de med ett utkast på anställningsavtal för mig att ta ställning till. Jag ställde en rad frågor som det rådde lite oklarheter kring och den 9 September så hade jag ett möte med min rekryterande chef samt deras Personalchef varvid ett nytt kontraktsutkast kom på plats. Dock så rörde en hel del av mina frågor och funderingar de pensionsavsättningar som de skulle komma att göra, vilket föranledde att det blev ett möte med deras pensionsrådgivare den 14 september. Den 16 september kom så ett tredje och slutgiltigt kontraktsutkast för mig att ta ställning till och jag bad om helgen att riktigt, riktigt tänka över vad jag ville göra och diskutera det hela med mina nära och kära. Efter mycket vånda och inte så lite funderande så bestämde jag mig för att tacka JA till tjänsten och på kvällen den 19 september så tog jag språnget och signade på anställningsavtalet.
Det känns på ett lite paradoxalt vis både kul och spännande samtidigt som det känns lite vemodigt, men konstigt vore det annars efter alla dessa år hos RES. Vars jag går? Vi tar det i nästa inlägg i denna serie som också får bli det sista. Men för nu så lämnar jag RES efter mer än 14 år och den 9 december blir min sista arbetsdag på detta fantastiska bolag som gett mig så mycket.
Projekt No.1 – ??? [Tidigare Projekt #10, A, I och 1]
Projekt No.2 – Exercise [Tidigare Projekt #11 ”No Pain, No Gain”, H, III och Fit For the Future] – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8
Projekt No.3 – Supellex [Tidigare Projekt #14 ”A Room With a View”, D, IV och Easy Livin’] – del 1, del 2, del 3
Projekt No.4 – Venatus [Tidigare Projekt #16, F, VI och Retro] – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5
Projekt No.5 – Amare [Tidigare Projekt #5 ”A Change of Heart”] – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7 AVSLUTAD
Projekt No.6 – Opus [Tidigare Projekt #18 ”A Leap of Faith”, G och V] – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10, del 11, del 12, del 13, del 14, del 15, del 16, del 17, del 18, del 19
Projekt No.7 – ???
Projekt No.8 – Villa – del 1
Projekt No.9 – Vehiculum [Tidigare Projekt E] – del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6, del 7, del 8, del 9, del 10
Projekt No.10 – Hiems [Tidigare Projekt #4 ”Winter’s Heart” och II]– del 1, del 2, del 3, del 4, del 5, del 6