Att kontrollera sina känslor är som regel dömt att misslyckas, oavsett hur mycket man än försöker, men ibland så önskar man att man skulle kunna välja vilka känslor man vill ha. Håller ni inte med? Oftast i de fall när känslorna inte riktigt sammanfaller med normen i samhället eller när man inte riktigt vet hur ens känslor påverkar någon annan så önskar man att man kunde slå av och på dem. Eller om man har känslor för någon, ifall de är besvarade, då vill man ju ha modet att visa dem. Det som är klart dock, är att om man försöker avvisa sina känslor eller om man inte veta hur man skall uttrycka dem, så kan det få oss att känna oss otillräckliga, vilket i sin tur kan skapa andra känslor såsom irritation, svartsjuka eller sorg. Dessvärre så finns det ingen magisk formel för att veta hur man upplever sina känslor och från erfarenhet så är det aldrig bra att avvisa dina känslor, eller för den delen försöka kontrollera dem. Det har jag lärt mig den hårda vägen. Detta leder som regel till ett förändrat känslomässigt tillstånd som bara orsakar skada. Det är oftast skada på en själv men även på andra då det ofta materialiserar sig genom att man låter undertryckta känslor få utlopp på nära och kära, bara i en annan form. Med det sagt så kan man ändå kontrollera hur man skall hantera, eller agera, utifrån vad man känner. Där gäller det att reflektera över hur man kan kanalisera sina känslor på ett hälsosamt sätt, men då behöver man såklart först få klarhet i och acceptera hur och vad det är man känner. Att välja vad man ska göra med sina känslor, när man identifierat och förstått dem, är därmed ens eget ansvar. Det fungerar som en slags brygga till ett känslomässigt välbefinnande, om ni förstår hur jag menar. Så för att sammanfatta det hela så handlar det inte så mycket om att välja, eller kontrollera, sina känslor, utan om att veta hur man skall hanterar, eller agera, utifrån sina känslor. Glasklart, eller hur?

One can be master of what one does, but never of what one feels.

French AUTHOR Gustave Flaubert (1821 – 1880)

Som jag skrev i senaste Crossroads-inlägget, där jag beskrev den sista och också den största och mest invecklade av de tre delikata situationerna, så har jag ju utvecklat känslor för lillasystern till en av mina ex-flickvänner. En synnerligen delikat situation som är allt annat än optimal, men samtidigt är det ju, som jag skriver ovan, omöjligt att styra över hur man känner.

Min ex-flickvän och jag var tillsammans i ca 5,5 år och om vi skall vara ärliga, och det skall vi ju alltid vara, så gick förhållandet på sparlåga åtminstone de sista 1 till 2 åren. Det var hon som tog initiativet till att avslutade det och även om jag där och då inte ville att det skulle ske så var det helt rätt och på det stora hela så var beslutet nog ändå på sätt och vis ömsesidigt mellan oss två. Sista året av vårt förhållande var knappast ett förhållande och vi sågs mest bara på helgerna trots att vi faktiskt bodde tillsammans med varandra. Sedan när vi väl träffades så var det oftast i sällskap med andra och vi umgicks aldrig riktigt på tu man hand annat än när vi skulle sova på natten. Tragiskt, men sant. Man kan säga att vi helt enkelt gled ifrån varandra utan att någon av oss gjorde något åt det hela. Men det där är nu nästan 6,5 år sedan, vilket jag beskrev här, vilket är en längre tidsperiod än vad vi faktiskt var tillsammans och vi har båda gått vidare och haft andra förhållanden efter det. Flera förhållanden faktiskt. Så vi kan nog, som jag skriver i det senaste Crossroads-inlägget, konstatera att vi inte har den typen av känslor för varandra längre och att vi släppt taget och gått vidare i våra liv sedan länge.

Redan under de 5,5 åren som jag var tillsammans med mitt ex så blev jag och lillasystern vänner och under de nu 6,5 åren som passerat efter det att det tog slut mellan mitt ex och mig så har vi fortsatt att regelbundet prata med varandra, träffas, gjort dagsutflykter och rest tillsammans. Vi har i princip gått från att vara ”bara” vänner till att blivit bästa vänner. Något som min ex-flickvän kommenterade för några år sedan då hon egentligen hade lite svårt med det, men att hon såg hur bra det var för lillasystern så hon tyckte det var bra att jag fanns i lillasysterns liv. Faktum är att jag och lillasystern varit nära vänner även när mitt ex och systern delat lägenhet och jag har till och med varit där och hälsat på, så vi har varit helt öppna med vår vänskap. När jag och systern har hittat på saker så har det mer varit som en bästisgrej och jag hade åtminstone inte initialt en tanke på ett förhållande med henne, även om jag så klart inte varit blind för hur attraktiv och söt hon är. Nä, i början var vår relation mycket mer av platonisk karaktär och inte något sexuellt alls. Att säga att jag och systern är helt lika eller har helt gemensamma intressen vore fel, men vi trivs i varandras sällskap. Vi har lätt för att prata om hur vi känner och mår med varandra, vi har tillräckligt lika intressen i form av mat och hälsa, att vara utomhus och hitta på aktiviteter och vi har väldigt lika värderingar och humor. Sedan att vi har lite olika hobbys där hon premierar träning och jag gillar film och datorer & teknik är bara olikheter som gör att vi inte blir för identiska. Vi har under åren haft mer eller mindre daglig kontakt med varandra via telefon, sociala medier och fysiska träffar trots att vi levt i olika städer med över 40 mil emellan. Vi har upptäckt att från människor omkring oss så har det nog antagits att vi är i stort ett par och om vi går till våra nära och kära, föräldrar som vänner, så tror jag faktiskt de tyckt det varit mer konstigt att vi inte varit tillsammans. Jag skall inte säga att jag genom åren funderat på om jag blev tillsammans med rätt syster när det begav sig, för då var lillasystern alldeles för ung och jag värderar mina år tillsammans med min ex-flickvän alldeles för högt för det, men till och med mitt ex kommenterade en gång när vi satt i bilen och diskuterade vår drömpartner, eller den som vi skulle få ha ett frikort med, att jag borde varit tillsammans med lillasystern istället då hon var betydligt mer i linje med mitt frikort. Oavsett så precis som att vår relation utvecklats från att ”bara” vara vänner till att bli mer som bästisar så har även mina känslor för henne eskalerat, vilket ni kunnat följa här i bloggen, och jag har nu varit helt 100% säker på att hon är kärleken i mitt liv ett bra tag.

Som ni vet så har jag ju nu berättat för henne hur jag känner och hon är medveten om att jag tycker hon är den vackraste, roligaste, smartaste och underbaraste tjej jag träffat. Jag tycker inte så bara för att hon är vacker på utsidan, för det är hon, utan för att efter att jag lärt känna henne mer på djupet genom åren så har jag insett att jag verkligen vill att hon skall vara en permanent del av mitt liv. Men den delikata situationen med främst mitt ex har gjort denna situation svår att hantera. Jag har under lång tid, i omgångars omgångar, försökt att undantrycka och kontrollera mina känslor just på grund av detta. Ignorera dem. Fast det vet vi ju hur det går med det. Precis, det går ju inte. Så efter att den andra delikata situationen uppstod, den gällande pojkvännen, så kände jag att det inte gick att bortse från mina känslor längre. Detta då den situationen fått mig att inse hur dåligt jag mår över att det inte är jag och att det därför var helt avhängt för min egen del att slutligen berätta för henne hur jag känner, oavsett ex-flickväns-situationen.

Så här är vi nu. Vad gör jag då åt detta? Bra fråga! För även hur känsligt hela syster-situationen är, åtminstone i min hjärna, så är det inte omöjligt att alla de år som passerat faktiskt gör att det hela nog ses med lite blidare ögon både från min ex-flickväns sida och från deras föräldrars sida än vad jag kanske tror. Båda parter har nog vid det här laget insett att min relation med lillasystern inte är, eller var, något tillfälligt bara för att stanna nära mitt ex och/eller för att skada henne, utan att mina intentioner hela tiden varit helt genuina. Hade det blivit vi, jag och lillasystern, så hade det säkert varit en lite jobbig situation initialt, men efter ett tag tror jag att det skulle normaliserats. Även relationen till mitt ex faktiskt. Men där är vi nu inte och vi kommer utifrån pojkväns-situationen inte att hamna där heller. Vilket känns riktigt, riktigt surt faktiskt. Men precis som i hanteringen av pojkväns-situationen så kommer jag inte att försöka vinna över henne och jag kommer heller inte att stanna i vänzonen i hopp om att hon skall vilja vara med mig istället. Nä, jag har nu följt det sista rådet i den fyrpunktslista jag presenterade i föregående del, dvs berättat för henne hur jag känner, men hur nära vänner vi än är så har jag faktiskt aldrig berättat för henne om denna blogg och jag tror inte hon är medveten om dess existens. Så innan jag nu går vidare med de tre första punkterna på fyrpunktslistan, att inte vara närvarande i hennes liv i hopp om att hon skall ändra sig, att inte prata illa om pojkvännen och att inte göra allt för att vara tillgänglig när pojkvännen inte är det, så kommer jag skicka en länk till denna blogg till henne. Varför jag inte redan gjort det? Tanken är att göra det efter att jag gjort en sammanfattning runt den rådande situationen och vars vi två befinner oss. Ett slags avslutande kärleksbrev skulle man kunna kalla det, där hon själv får läsa in sig på hur jag verkligen, verkligen känner för henne. Rätt eller fel, vet inte? Men känns som att det är det jag behöver göra för att gå vidare, så då blir det väl rätt? Därefter så har det blivit dags att släppa taget om henne och gå vidare med mitt liv och i nästa inlägg, som blir den sista delen i detta projekt, tänker jag beskriva hur jag tänker jobba med att exkludera henne från mitt liv.

165+ EXCLUSIVE Letting Go Quotes That Will Guide You - BayArt

Projekt No.1 – ??? [Tidigare Projekt #10, A, I och 1]
Projekt No.2 – Exercise [Tidigare Projekt #11 ”No Pain, No Gain”, H, III och Fit For the Future] – del 1del 2del 3del 4del 5del 6del 7del 8
Projekt No.3 – Supellex [Tidigare Projekt #14 ”A Room With a View”, D, IV och Easy Livin’] – del 1del 2del 3
Projekt No.4 – Venatus [Tidigare Projekt #16, F, VI och Retro] – del 1del 2del 3del 4del 5
Projekt No.5 – Amare [Tidigare Projekt #5 ”A Change of Heart”] – del 1del 2del 3del 4del 5, del 6
Projekt No.6 – Opus [Tidigare Projekt #18 ”A Leap of Faith”, G och V] – del 1del 2del 3del 4del 5del 6del 7del 8del 9del 10del 11del 12del 13del 14del 15del 16
Projekt No.7 – ???
Projekt No.8 – Villa – del 1
Projekt No.9 – Vehiculum [Tidigare Projekt E] –  del 1del 2del 3del 4del 5del 6del 7del 8del 9
Projekt No.10 – Hiems [Tidigare Projekt #4 ”Winter’s Heart” och II]– del 1del 2del 3del 4del 5del 6